Smakfullt höstlov på naturum

9 november, 2017
 
Kreativt, färgglatt och glädjefullt! Många tog chansen att vara med om naturums smakfulla pyssel på höstlovet. På programmet stod grönsakstryck, biosfärolympiad, musiksaga och fågelmatarbygge.

På torsdagen var det dags för en riktig lovklassiker – biosfärolympiad.
Förskolegrupper, barnbarn och far- och morföräldrar sprang, skuttade och kämpade. Allt medan den olympiska elden brann intill.
-Olympiaden är en möjlighet att vara ute och röra på sig tillsammans oavsett ålder, säger naturpedagog Sam Peterson. 

Samtidigt får deltagarna lära sig om djuren som är med i olympiaden, om utter och kungsfiskare.
-Det är lättsamt, samtidigt som det finns korn av kunskap i leken. 

På torsdagen hade naturum besök av Cordelia Kvist. I en musiksaga med klassisk musik fick publiken följa Cordelia när hon gav sig ut i världen och träffade nya vänner som eldfluga, slända och humla.
-Djuren hade olika inställning till livet och olika sätt att leva på som hon blev inspirerad av. Barnen levde sig in i sagan och gungade med till musiken, säger naturvägledare Sussie Söderlundh. 

Veckan avslutades med fågelmatarbygge.
-Det skruvades och sågades med stor entusiasm! stora och små hjälptes åt att snickra för att hjälpa småfåglarna i vinter, säger Sussie. 

Årets höstlov på naturum blev ovanligt välbesökt. Omkring 380 personer deltog i aktiviteterna. Totalt kom 2 200 besökare. Det är 500 fler än på höstlovet i fjol!

-En förklaring är att vi numera har en restauratör i Café Årum som serverar fantastiskt fin mat, säger naturumföreståndare Karin Magntorn.

Share This Post

Ny vandringsled ritas på Vattenrikets karta

23 oktober, 2017

Det började med ett medborgarförslag. Nu undersöker natur- och friluftstekniker Håkan Östberg möjligheterna att skapa en vandringsled tvärs genom Vattenriket. Förstudien ska vara klar till årsskiftet.


Idag är Kristianstads kommun något av en vit fläck när det gäller Skåneleden. Det finns en liten bit i norr och en i söder. När Håkan Östberg började nya tjänsten på Biosfärenheten för ett år sedan tog han tag i att undersöka möjligheterna att skapa en Vattenrikeled.

Håkan sökte och fick ett statligt LONA-bidrag på 40 000 kronor till en förstudie. Tanken är att Vattenrikeleden ska koppla ihop befintlig Skåneled i norr och syd.
-Jag kartlade befintliga leder, naturreservat, infrastruktur och närhet till Vattenrikets besöksplatser och hittade en sträckning – från Bökestad i norr till Drakamöllan i söder.

Under tio månader har Håkan vandrat åtskilliga mil i Vattenrikets varierade landskap. Och vaskat fram ett förslag som rymmer en stor variation i landskap och upplevelser. Från skogsbygden i norr över det öppna odlingslandskapet på Kristianstadsslätten, våtmarkerna längs Helge å vidare ner till Åhus kust, genom sandiga marker och tallskog och tillbaka  uppemot åslandskapet igen.


-Den som vandrar Vattenrikeleden får se mycket. Här finns spännande upplevelser både vad gäller natur och geologi. Lägg sedan till kulturhistoria från snapphanetrakterna i norr till ålakusten söderut, säger Håkan Östberg.

Totalt omfattar hans ledförslag 13 mil uppdelat på 8-9 etapper. En viktig särprägel är närheten till flera tätorter. Det ger en flexibilitet i planeringen. Det går att proviantera efter hand och det är lätt att ta sig med buss till etappernas start- och slutpunkter.

I norr blir leden mer kuperad och utmanande, medan den i mittenpartiet blir lättvandrad för att söderut bli lite mer krävande igen. Det blir alltså etapper med olika svårighetsgrad för olika vana vandrare.


-Det blir en flexibel led som även nybörjaren kan våga sig ut på, säger Håkan.
Tillgången på vandrarhem och hotell är god längs ledförslaget, vilket gör att packningen kan vara lätt för den som väljer att sova i säng.

Förstudien ska vara klar vid årsskiftet. Därefter fortsätter dialogen med berörda parter och arbetet med att få fram medel till att anlägga och sköta leden.

Grundförslaget är att Vattenrikeleden ska bli en Skåneled och Region Skåne och Stiftelsen Skånska landskap, liksom företrädare för turismutvecklingen i kommunen, är delaktiga i arbetet med förstudien.

Text och foto: Åsa Pearce

Share This Post

Hösthälsning från Vattenriket

13 oktober, 2017

Nu har hösten kommit på allvar! Med kyliga morgnar, hög klar luft och en fullkomlig färgexplosion i Vattenrikets skogar.

De senaste veckorna har vi tagit emot många grupper som är nyfikna på hur vi arbetar. Visit Hornborgasjön, Länsstyrelsen i Södermanland och på Gotland samt Laholms kommun har fått veta mer om våra projekt i vått och torrt.

Är du också sugen på ny kunskap? Anmäl dig då till Biosfär 2017 som hålls 20/11 på naturum. Som vanligt serveras ett dignande smörgåsbord nya forskningsrön kopplade till Vattenriket. Läs mer

Smakfullt i Vattenriket. I höst är naturums program ovanligt smakrikt och fullt av naturens nyttor. Vi rullar naturliga energibollar och målar smoothietavlor. På höstlovet provar vi på grönsakstryck, bygger fågelmatare och får njuta av en vacker musiksaga. Läs mer

Rekordmal fångad i Helge å. Ivar Jönsson trodde att han fått en gädda på kroken. Det visade sig vara en mal på 165 cm som vägde 18 kg. Det är den största malen vi känner till att någon fångat sedan malutsättningen i nedre Helgeån 1999! Läs mer

Årets malprovfiske gav 72 malar. Resultatet i årets malprovfiske i Helge å ligger i linje med tidigare års. Limnolog Andreas Jezek konstaterar att det ser bra ut med återväxten för Helgeåns malar. Läs mer

Scouterna dök ner under ytan. Sol, blå himmel och ljumma vindar. Massor med scouterna från Jamboree 2017 i Rinkaby tog chansen att bada och upptäcka livet under Hanöbuktens yta.
Läs mer

Mindre mossa gör tomten rikare. Vattenrikets ekolog Karin Hernborg ger råd om hur markägare längs sandkusten kan sköta sin tomt i LONA-projektet ”I sanden nära dig.” Läs mer

Hästbajs hem åt duktiga baggar. Naturvårdsbiolog Niklas Franc hittade 15 av 40 möjliga dyngbaggearter i hagarna norr om Åhus. Den extremt sällsynta ribbdyngbaggen finns i stort sett bara här, samt på nordvästra Öland och Gotland. Läs mer

Biosfärområden viktiga för FN-mål. Systemekolog och konsult Malena Heinrup har skrivit Naturvårdsverkets rapport ”Sveriges biosfärområden – arenor för implementering av Agenda 2030”. Under Framtidsveckan i Kristianstad föreläste hon på naturum.
Läs mer

Share This Post

Gott resultat i årets malprovfiske

5 oktober, 2017

Årets malprovfiske gav 72 malar. Resultatet ligger i linje med tidigare års. Limnolog Andreas Jezek konstaterar att det ser bra ut med återväxten för malarna i Helge å.

Årets malprofiske gav sammanlagt 72 malar fördelade på 15 lokaler.
Det är ungefär som det brukar vara.
-Det är glädjande och tyder på en god föryngring, säger Andreas Jezek.
Förutom malarna sprattlade en hel del andra fiskar i ryssjorna.
-Totalt blev det 16 olika arter. Det är fantastiskt att få upp så många olika arter vid ett provfiske, säger Andreas.

Malen på femte plats
Den vanligaste fisken var björknan. I år blev det 311 stycken. Därefter följer gärs, ål och abborre. Malen hamnade på femte plats i rankingen.
-Jag blev förvånad när jag såg att malen är nästan lika vanlig som abborren. Det är roligt! säger Andreas.

Årets malprovfiske var det sjunde i ordningen. Vid varje provfiske har malarna mätts och vägts och ett litet fenklipp tagits.
-Med de fiskemetoder vi använt hittills fångar vi främst upp fiskar som 0-3 år gamla. Det beror på att våra ryssjor passar för den storleken, säger Andreas.

Ny fiskemetod för större fiskar
För att täppa till kunskapsglappet vad gäller beståndet större fiskar planerar han att byta metod och fiska med större redskap nästa år.
-Det har man gjort i Båven och Möckeln så det kan fungera här också.

Ett annat sätt att öka kunskapen om Helge åns malar är att analysera de DNA-prover som samlats in. En DNA-studie kan ge svar på könsfördelning, återfångst och släktskap.
-Vi har 400-500 fenbitarna från provfisket – en riktig skatt för att ta fram ny kunskap om malarna i Helge å, säger Andreas Jezek.

Resultat malprovfiske 2017:
Björkna: 311
Gärs: 146
Ål: 102
Abborre: 90
Mal: 72

Text: Åsa Pearce
Foto: Andreas Jezek och Håkan Östberg

Share This Post

Biosfärområden viktiga för att nå FN:s globala mål

20 september, 2017

FN:s globala mål ska leda till en bättre värld. Biosfärområden ger goda exempel på hur målen kan nås. Systemekolog och konsult Malena Heinrup har studerat biosfärområdenas roll i arbetet med Agenda 2030.


2015 antog FN:s generalförsamling en global agenda för hållbar utveckling – Agenda 2030. I agendan finns 17 globala mål som är avgörande för mänskligt välstånd över hela världen.

Malena Heinrup är författare till Naturvårdsverkets rapport ”Sveriges biosfärområden – arenor för implementering av Agenda 2030”. Under Framtidsveckan höll hon föredrag på naturum om hur viktiga biosfärområdena är i arbetet med att nå de 17 globala målen. 

Många myndigheter och organisationer på olika nivåer arbetar för att nå målen.
- Ofta är arbetet uppdelat i sektorer. Genom att vara arenor för dialog och samverkan kan biosfärområden hjälpa till att bryta stuprören, säger Malena Heinrup.

Biosfärområden visar hur målen kan nås
Biosfärområdenas arbetar med samverkan och konflikthantering. De tolkar och integrerar hållbarhetsmålen och bidrar till att stärka ekosystemen och förståelsen att människan är en del av naturen. Dessutom främjar de lärande om hållbar utveckling.
- Agenda 2030 säger vad vi ska göra, biosfärområdena visar hur det ska göras, säger Malena.

Ett tjugotal personer lyssnar på fördraget. De får höra flera goda exempel på hur Biosfärområde Kristianstad arbetar för att nå flera av FN:s 17 mål. Malena Heinrup berättar hur hanteringen av tranorna vid Pulken bidrar till att uppnå Agenda 2030.

Biosfärkoordinator Carina Wettemark lägger till projekt med att anlägga nya våtmarker och att utbilda biosfärambassadörer.
-Framför allt är biosfärområdens roll att vara arenor för samverkan, koppla ihop aktörer och främja lärande om hållbar utveckling, säger Carina Wettemark.

Läs mer om biosfärområden och Malena Heinrups rapport här.

Text och foto: Åsa Pearce

Share This Post