Arkiv för kategori ‘Allmänt’

Hösthälsning från Vattenriket

fredag, 13 oktober, 2017

Nu har hösten kommit på allvar! Med kyliga morgnar, hög klar luft och en fullkomlig färgexplosion i Vattenrikets skogar.

De senaste veckorna har vi tagit emot många grupper som är nyfikna på hur vi arbetar. Visit Hornborgasjön, Länsstyrelsen i Södermanland och på Gotland samt Laholms kommun har fått veta mer om våra projekt i vått och torrt.

Är du också sugen på ny kunskap? Anmäl dig då till Biosfär 2017 som hålls 20/11 på naturum. Som vanligt serveras ett dignande smörgåsbord nya forskningsrön kopplade till Vattenriket. Läs mer

Smakfullt i Vattenriket. I höst är naturums program ovanligt smakrikt och fullt av naturens nyttor. Vi rullar naturliga energibollar och målar smoothietavlor. På höstlovet provar vi på grönsakstryck, bygger fågelmatare och får njuta av en vacker musiksaga. Läs mer

Rekordmal fångad i Helge å. Ivar Jönsson trodde att han fått en gädda på kroken. Det visade sig vara en mal på 165 cm som vägde 18 kg. Det är den största malen vi känner till att någon fångat sedan malutsättningen i nedre Helgeån 1999! Läs mer

Årets malprovfiske gav 72 malar. Resultatet i årets malprovfiske i Helge å ligger i linje med tidigare års. Limnolog Andreas Jezek konstaterar att det ser bra ut med återväxten för Helgeåns malar. Läs mer

Scouterna dök ner under ytan. Sol, blå himmel och ljumma vindar. Massor med scouterna från Jamboree 2017 i Rinkaby tog chansen att bada och upptäcka livet under Hanöbuktens yta.
Läs mer

Mindre mossa gör tomten rikare. Vattenrikets ekolog Karin Hernborg ger råd om hur markägare längs sandkusten kan sköta sin tomt i LONA-projektet ”I sanden nära dig.” Läs mer

Hästbajs hem åt duktiga baggar. Naturvårdsbiolog Niklas Franc hittade 15 av 40 möjliga dyngbaggearter i hagarna norr om Åhus. Den extremt sällsynta ribbdyngbaggen finns i stort sett bara här, samt på nordvästra Öland och Gotland. Läs mer

Biosfärområden viktiga för FN-mål. Systemekolog och konsult Malena Heinrup har skrivit Naturvårdsverkets rapport ”Sveriges biosfärområden – arenor för implementering av Agenda 2030”. Under Framtidsveckan i Kristianstad föreläste hon på naturum.
Läs mer

Share This Post

Gott resultat i årets malprovfiske

torsdag, 5 oktober, 2017

Årets malprovfiske gav 72 malar. Resultatet ligger i linje med tidigare års. Limnolog Andreas Jezek konstaterar att det ser bra ut med återväxten för malarna i Helge å.

Årets malprofiske gav sammanlagt 72 malar fördelade på 15 lokaler.
Det är ungefär som det brukar vara.
-Det är glädjande och tyder på en god föryngring, säger Andreas Jezek.
Förutom malarna sprattlade en hel del andra fiskar i ryssjorna.
-Totalt blev det 16 olika arter. Det är fantastiskt att få upp så många olika arter vid ett provfiske, säger Andreas.

Malen på femte plats
Den vanligaste fisken var björknan. I år blev det 311 stycken. Därefter följer gärs, ål och abborre. Malen hamnade på femte plats i rankingen.
-Jag blev förvånad när jag såg att malen är nästan lika vanlig som abborren. Det är roligt! säger Andreas.

Årets malprovfiske var det sjunde i ordningen. Vid varje provfiske har malarna mätts och vägts och ett litet fenklipp tagits.
-Med de fiskemetoder vi använt hittills fångar vi främst upp fiskar som 0-3 år gamla. Det beror på att våra ryssjor passar för den storleken, säger Andreas.

Ny fiskemetod för större fiskar
För att täppa till kunskapsglappet vad gäller beståndet större fiskar planerar han att byta metod och fiska med större redskap nästa år.
-Det har man gjort i Båven och Möckeln så det kan fungera här också.

Ett annat sätt att öka kunskapen om Helge åns malar är att analysera de DNA-prover som samlats in. En DNA-studie kan ge svar på könsfördelning, återfångst och släktskap.
-Vi har 400-500 fenbitarna från provfisket – en riktig skatt för att ta fram ny kunskap om malarna i Helge å, säger Andreas Jezek.

Resultat malprovfiske 2017:
Björkna: 311
Gärs: 146
Ål: 102
Abborre: 90
Mal: 72

Text: Åsa Pearce
Foto: Andreas Jezek och Håkan Östberg

Share This Post

Biosfärområden viktiga för att nå FN:s globala mål

onsdag, 20 september, 2017

FN:s globala mål ska leda till en bättre värld. Biosfärområden ger goda exempel på hur målen kan nås. Systemekolog och konsult Malena Heinrup har studerat biosfärområdenas roll i arbetet med Agenda 2030.


2015 antog FN:s generalförsamling en global agenda för hållbar utveckling – Agenda 2030. I agendan finns 17 globala mål som är avgörande för mänskligt välstånd över hela världen.

Malena Heinrup är författare till Naturvårdsverkets rapport ”Sveriges biosfärområden – arenor för implementering av Agenda 2030”. Under Framtidsveckan höll hon föredrag på naturum om hur viktiga biosfärområdena är i arbetet med att nå de 17 globala målen. 

Många myndigheter och organisationer på olika nivåer arbetar för att nå målen.
- Ofta är arbetet uppdelat i sektorer. Genom att vara arenor för dialog och samverkan kan biosfärområden hjälpa till att bryta stuprören, säger Malena Heinrup.

Biosfärområden visar hur målen kan nås
Biosfärområdenas arbetar med samverkan och konflikthantering. De tolkar och integrerar hållbarhetsmålen och bidrar till att stärka ekosystemen och förståelsen att människan är en del av naturen. Dessutom främjar de lärande om hållbar utveckling.
- Agenda 2030 säger vad vi ska göra, biosfärområdena visar hur det ska göras, säger Malena.

Ett tjugotal personer lyssnar på fördraget. De får höra flera goda exempel på hur Biosfärområde Kristianstad arbetar för att nå flera av FN:s 17 mål. Malena Heinrup berättar hur hanteringen av tranorna vid Pulken bidrar till att uppnå Agenda 2030.

Biosfärkoordinator Carina Wettemark lägger till projekt med att anlägga nya våtmarker och att utbilda biosfärambassadörer.
-Framför allt är biosfärområdens roll att vara arenor för samverkan, koppla ihop aktörer och främja lärande om hållbar utveckling, säger Carina Wettemark.

Läs mer om biosfärområden och Malena Heinrups rapport här.

Text och foto: Åsa Pearce

Share This Post

Hästbajs hem till duktiga dyngbaggar

måndag, 11 september, 2017

Mitt i en hästhage utanför Åhus, böjd över en hög spillning sitter naturvårdsbiolog Niklas Franc. Han sprätter runt i bajshögen och söker efter dyngbaggar.

Det här är tredje gången som Niklas letar dyngbaggar i Vattenriket i sommar.
-Tidigare har vi inventerat de finaste sandmarkerna. I år vill vi ta reda på vad vi har i de lite mer vanliga betesmarkerna, säger Karin Hernborg, Vattenrikets ekolog.

Niklas är imponerad av området. Han har hittat 15 av 40 möjliga dyngbaggearter.
- Här är jättefint, ovanligt många arter och fina marker, säger Niklas Frank.

Bland fynden finns rödbukig dyngbagge, fransdyngbagge och den extremt sällsynta ribbdyngbaggen:
-Den finns i stort sett bara här i Åhustrakten, på nordvästra Öland och på enstaka platser på Gotland, säger Niklas.

Gör stor nytta
Det är kombinationen värme, sand och spillning som gör det.
-Runt Åhus finns stora sandiga arealer och en kontinuitet av bete, vilket gör att de kunnat leva kvar och trivs här, säger Niklas.

Målet med inventeringar är att öka kunskapen.
– Om artrikedomen i området, men också om de tjänster naturen ger till oss människor i odlingslandskapet. Där är dyngbaggen en lite outforskad tjänst, säger Karin Hernborg.

Samtidigt som dyngbaggarna äter spillningen gör de nämligen stor nytta för oss människor.
– Om de inte hade funnits hade hästbajset bara legat här. Dyngbaggarna tar med sig svampar och virus in och luftar högen. Hästbajset bryts ner och blir näring för marken. Sen kommer fåglar som äter skalbaggarna. När de letar skalbaggar sprätter de ut näringen över ett större område, säger Niklas.

Text och foto: Åsa Pearce

Share This Post

Mindre mossa och mer blommor gör sandtomten rikare

fredag, 1 september, 2017

Små insatser kan göra stor nytta för växter, småkryp och upplevelsen. Vattenrikets ekolog Karin Hernborg ger råd om hur markägare längs sandkusten kan sköta sin tomt i LONA-projektet ”I sanden nära dig.”

Under en sandvandring söder om Yngsjö berättade Karin Hernborg att hon ger rådgivning om hur tomter kan skötas för att gynna sandmarkernas speciella blommor och kryp. Birgitta Brännström Forss nappade och ganska precis ett år senare sitter Karin och Birgitta på terrassen i Birgittas trädgård och blickar ut över sanddyner, tallar och mossa.

-Jag vill ha naturen så nära som möjligt. Sen tänker jag: vad kan jag bidra med så att naturvärdena inte förstörs, utan utvecklas och bevaras, säger Birgitta.

Karin Hernborg tar fram kartor och berättar om områdets historia och om höga naturvärden kopplade till hur öppet området varit.
-På skånska rekognoseringskartan från 1812 syns fortfarande ingen skog. Vid slutet av 1800-talet började man plantera tall för att stoppa sanddriften.

På 1940-talet var tallskogarna utmed kusten fortfarande glesa och rika på öppna gläntor med sand. Sedan dess har skogen tätnat och de öppna sandmarkernas arter trängs undan.

Karin visar foton på insekter. Den fläckiga myrlejonsländan är en riktig raritet i området. Den skimrande solguldstekeln en annan.
-Idag är det ingen risk för sandflykt, tvärtom vore det bra att skrapa bort mossa och blotta sanden för värmeälskande växter och insekter. Då blir det en mosaik av miljöer där fler kan trivas.

Det har blivit dags att gå en runda och kika på var små insatser kan göras för att gynna naturvärdena. Det surrar runt blomsterlåda och hängande blomsterkorgar.
-Vi har jättemycket humlor och bin, konstaterar Birgitta

Karin ger henne rådet att ta bort lite gräs och mossa och plantera torktåliga blommande växter som backtimjan, lavendel, stäppsalvia och nejlikor.
- Så hjälper du till med pollen och nektar till bin och fjärilar. I den öppna sanden kan insekter värma sig och bygga bo och blommor kan fröså sig.
-och ställ gärna ut ett fågelbad, det blir som en källa för både fåglar och insekter i den torra tallskogen.

Fakta:
Rådgivningen är en del i Vattenrikets projekt ” I sanden nära dig”, som finansieras med så kallade LONA-pengar.
Målet med projektet är att sprida kunskap och inspirera alla som förvaltar naturmark längs sandkusten att sköta området på ett sätt som gynnas sandmarkernas mångfald.

Share This Post