Arkiv för kategori ‘Allmänt’

Landshövdingen njöt av Vattenriket

fredag, 6 april, 2018

I strålande solsken besökte landshövding Anneli Hulthén Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. På programmet stod naturum och Pulken – tranornas bed & breakfast.

- En fantastisk helhetsupplevelse! Jag är så imponerad av den glädje och det engagemang jag mötte. Det känns så hoppfullt, säger landshövding Anneli Hulthén om sitt besök.

Hon menar att arbetet i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike ger en fin vägledning för andra kommuner.
- Vattenriket visar hur man kan få till en bra grön infrastuktur utifrån att jobba med en helhetssyn på landskapet. Och att arbeta för att få med sig så många som möjligt.

Besöket började på naturum Vattenriket. Här informerade biosfärkoordinator Carina Wettemark och naturumföreståndare Karin Magntorn om biosfärarverksamheten och naturum.

Carina Wettemark hoppas att Anneli Hulthén fått en tydlig bild av biosfärområdet som en resurs och modell för hållbar utveckling i Skåne.
-Vi har ett långvarigt och gott samarbete med Länsstyrelsen. Det är värdefullt att träffa landshövdingen och diskutera samarbeten kring till exempel friluftsliv, strandängarna och vadarfåglar och ekosystemtjänster och grön infrastruktur.

Ett fokus var den avsiktsförklaring som Kristianstads kommun nyligen tecknat med Länsstyrelsen i Skåne vad gäller Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.
-Vi identifierade några områden att gå vidare med i ett fördjupat samarbete, säger Anneli Hulthén.

Dessutom hann delegationen med en tur till tranorna vid Vattenrikets besöksplats Pulken - ett gott exempel på biosfäriskt arbete, som är bra för både natur och människa. Här matas tranorna för att förebygga skador på lantbrukarnas nysådda åkrar. Samtidigt får tusentals besökare se tranorna äta och dansa från fågeltornet.

-Vid Pulken pratade vi om vårt arbetssätt med dialog och samverkan och om tran- och gåsförvaltning där Länsstyrelsen spelar en viktig roll, säger Carina Wettemark.

Text: Åsa Pearce
Foto: Hans Cronert och Carina Wettemark

 

Finansieringen klar för Vattenriketleden

torsdag, 22 mars, 2018

I onsdags beslutade kommunstyrelsen att satsa 2,6 miljoner kronor på en Skåneled genom Vattenriket. I dag stod det klart att ”Vattenriketleden etapp 1” dessutom får statliga LONA-medel för lokala naturvårdsprojekt på 655 000 kronor.

- Vattenriket har en fantastiskt rik och varierad natur och det här projektet innebär att vi kan förbättra förutsättningarna för friluftsliv i området. Dessutom hoppas jag att det kommer att bli ett bra tillskott för besöksnäringen. Intresset för vandring är starkt växande i vår region, säger Carina Wettemark, koordinator för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Projektet ”Vattenriketleden etapp 1” började som ett medborgarförslag om att skapa en Vattenriketled som en del av Skåneleden. Det var Rolf Sjöberg som lämnade in förslaget.
-Jag hade vandrat all Skåneled som fanns och kände att det saknades en led i det här området som har en så häftig variation i landskapet.

Medborgarförslaget blir verklighet
Nu ska hans förslag bli verklighet. Kommunstyrelsen har sagt ja till att satsa 2,6 miljoner på att anlägga den och LONA-anslaget på 655 000 kr blir en viktig pusselbit för att få till stånd den 14 mil långa leden tvärs igenom Vattenriket från norr till söder.  

- Vi på Region Skåne ser fram emot ett långvarigt samarbete för Skåneleden, ökat antal besökare, ökade turismintäkter och förbättrad hälsa för alla vandrare! säger Oddvar Fiskesjö, enhetschef på Regional utveckling Miljö, Region Skåne.   

Sammantaget får Kristianstads kommun ett rejält tillskott till projekt som gagnar friluftslivet. Totalt landar medlen på 1,265 miljoner kronor. Förutom ”Vattenriketleden etapp 1” får även projekten ”Hitta ut i Kristianstad” och ”Tillgänglig Vramså för alla – fågel fisk och mitt emellan” anslag.

-Så himla kul att Vattenriketleden och de båda andra projekten i Kristianstads kommun beviljas medel! Att Kristianstad är den kommun som kammar hem mest projektmedel känns också bra för friluftslivet som helhet, säger Carina Wettemark. 

LONA står för Lokala naturvårdsprojekt: Bidrag delas årligen ut till kommuner och föreningar inom den lokala naturvårdssatsningen (LONA). Målet är att stimulera till ökat lokalt engagemang för naturvårdsfrågor, göra tätortsnära natur mer tillgänglig och att fler kommuner ska arbeta med naturvård. 

Bidrag till Kristianstads kommun:
Vattenriketleden etapp ett: 655 000 kr
Tillgänglig Vramså för alla – fågel fisk och mitt emellan: 470 000 kr
Hitta ut i Kristianstad: 140 000 kr

Vattenrikets våtmarker analyseras från rymden

fredag, 2 mars, 2018

Vattenriket är med i ett unikt forskningsprojekt. Satellitbilder i projektet SWOS ska ge bättre miljöövervakning av världens våtmarker.


Så här kan Vattenriket se ut på satellitbild. De olika nyanserna visar olika vegetation och översvämningar. ©Copernicus Sentinel-2 data 2017 (180127)

SWOS står för Satellite-based Wetland Observations Service och är ett samarbetsprojekt mellan forskningsinstitut, universitet och företag i 23 länder. Totalt omfattar det 50 våtmarksområden.

Satellitbilder används sedan tidigare för fjärranalys av landmiljöer – det unika med SWOS-projektet är att använda metoden för analys av våtmarker.

Limnolog Andreas Jezek har just kommit hem från en internationell workshop om SWOS i Tyskland. Han tror att satellitbilderna kommer att bli mycket användbara för fjärranalys av våtmarker.
-Satellitbilderna  visar förändringar vad gäller markanvändning och vegetation, ytvattendynamik och vattenkvalitet, säger Andreas.

Visar förändringar i vattenstånd
För en del områden finns bilder som är tagna så lång tillbaka som på 1970-talet. Dessa kan ge en bild av förändringar över lång tid. Den nya modernare utrustningen och tätare intervaller gör att det går att visa förändringar även på kortare tid.
-Ungefär var femte dag passerar satelliterna och tar bilder så det går att detaljerat se hur vattendynamiken förändras med vattenståndet över ett år.

När det gäller våtmarkerna och vattendrag ser Andreas två viktiga användningsområden.
-Det går att se vattenståndsförändringar och i viss mån bedöma förändringar i vattenkvaliteten.  Med hjälp satellitinformation kan man på ett snabbt sätt få en bild av ytvattnets utbredning vid ett visst vattenstånd.

De nya satellitbilderna kan hjälpa till att bedöma effekterna av olika åtgärder inom avrinningsområdet. En förhoppning är att de ska kunna tillföra ny information om vilka faktorer som påverkar hur brunt vattnet är. 

Tillsammans med projektets svenska partner Brookmann Geomatics Sweden AB ska han försöka hitta möjlighet att följa vattenkvaliteteten i Hammarsjön och Araslövssjön.

Läs mer om SWOS här: http://swos-service.eu/
Länkar till satellitdata:
https://scihub.copernicus.eu/dhus/#/home
https://apps.sentinel-hub.com/eo-browser/ (bäst i Google Chrome)
https://landsatlook.usgs.gov/

Nytt gömsle för örnskådare

torsdag, 15 februari, 2018

Med nya örngömslet nyttjar Göran Frisk vildgässen ut till sista fjäderspetsen. I sitt viltslakteri förädlar han kött från gäss som jagats för att minska skador på lantbruket. Restprodukterna blir mat till örnarna utanför gömslet.

De senaste decennierna har antalet rastande gäss i Vattenriket ökat. Till glädje för fågelintresserade och matglada, men till bekymmer för lantbrukare som riskerar att få stora skador på sin skörd. För att hålla gässen i schack skräms de och skyddsjagas.

Göran Frisk är gåsaskrämmare på uppdrag av Länsstyrelsens gås- och tranförvaltningsgrupp. För ett par år sedan startade han ett viltslakteri, som förädlar köttet från vildgäss.  Nu utökar han sin verksamhet i Egeside med ett bokningsbart örngömsle.

Intill gömslet åtlar han med restprodukter från slakteriet.
-Det här är ett sätt att ta tillvara gässen ända ut till sista fjäderspets, säger han.

Gömslet rymmer upp till fem personer som helst ska smyga in tidigt i gryningen – för att inte störa örnarna. Han har satsat på lite extra komfort för skådarna.
- Det är gott om plats att stå upp, här finns en toalett – man kan till och med övernatta om man vill. Kanske kan man säga att det är lite lyx.

Örnar lättast se på vintern
Egeside är ett av områdena i Vattenriket där örnar samlas på vintern. De äter gärna skadade eller döda gäss. Göras åtel lockar inte bara örnar.
-Gömslet ger även chans att se andra fåglar, just nu finns det många vanliga glador och en av den ovanliga arten brun glada som flyger i området.

Till hjälp att bygga upp en naturlig miljö utanför gömslet har han vänt sig till naturfotograferna Patrik Olofsson och Kristian Gärdsborn.
-Vi placerade ut stenar och grenar så att fåglarna får fina sittplatser i anslutning till matplatsen, säger Göran. 

För Göran Frisk har örnar en speciell fascination:
-De är väldiga fåglar och svåra att komma inpå livet. Därför är det häftigt att sitta i ett gömsle där man kan se dem på 50 meters avstånd. Då kan man verkligen känna deras storlek och styrka.

Den som är intresserad kan leta upp Görans gömsle på facebook. Sök efter: friskens örn och fotogömsle

Text och foto: Åsa Pearce

Våtmarker är en fantastisk tillgång för städer

torsdag, 1 februari, 2018

Våtmarkerna längs Helge å skyddar Kristianstad mot översvämning, bjuder på härliga naturupplevelser och minskar näringsläckaget till Östersjön. På Internationella våtmarksdagen slår vi ett extra slag för Vattenrikets våtmarker.

Den andra februari firas Internationella våtmarksdagen av de 160 länder som skrivit på Ramsarkonventionen. Dagen firas för att lyfta fram alla de gratis tjänster, ekosystemtjänster, som våtmarkerna bjuder på.

I år uppmärksammas stadsnära våtmarker lite extra. Staden Kristianstad ligger mitt i ett våtmarksområde – till stor nytta och glädje för oss som bor här.

Kristianstad har ett utsatt läge för översvämningar, eftersom delar ligger under havets vattennivå – lägsta punkten 2,32 muh. En av de nyttor som våtmarkerna i Vattenriket ger oss är att jämna ut flödet i ån genom strandängarnas förmåga att svälja stora mängder vatten.

Våtmarkerna längs Helge å förser oss med många fler ekosystemtjänster: vattenrening, biologisk mångfald och naturupplevelser är några av dessa. Värda att slå ett slag för alla dagar på året!

Från vattensjukt till vattenrikt
Inställningen till våtmarker har förändrats över tiden. När Kristianstad grundades 1614 såg danske kong Christian IV våtmarkerna som en tillgång och ett skydd mot svenskarna.

I århundanden användes strandängarna till bete och slåtter, vilket gav fina strandängar med sina speciella växter och fåglar. Vid mitten av 1900-talet när allt fler flyttade till städerna sågs våtmarkerna som osund träskmark, som bara dög som soptipp.

Fram på 1970-talet ökade kunskapen och medvetenheten om miljön och man slutade slänga skräp vid Helge å. I dag betar kor på Isternäset och utter och mal simmar i ån igen.

Attityden till våtmarker har förändrats. Ett tydligt bevis för detta är att naturum byggts i strandkanten av Helge å omgivet av videbuskar och vass.

Fakta: Ramsarkonventionen
- internationell överenskommelse för att bevara och nyttja våtmarker, sjöar och vattendrag på ett hållbart sätt.
- 160 medlemsstater.
- I Sverige finns 51 utpekade Ramsarområden – varav ett längs Helge å.
- Läs mer här: https://rsis.ramsar.org/ris/16

Vattenrikets ekosystemtjänster:
Filmen Vattenrikets ekosystemtjänster visas på naturum hela dagen. Du kan också se filmen här: http://www.vattenriket.kristianstad.se/film/