Arkiv för kategori ‘Allmänt’

Nytt gömsle för örnskådare

torsdag, 15 februari, 2018

Med nya örngömslet nyttjar Göran Frisk vildgässen ut till sista fjäderspetsen. I sitt viltslakteri förädlar han kött från gäss som jagats för att minska skador på lantbruket. Restprodukterna blir mat till örnarna utanför gömslet.

De senaste decennierna har antalet rastande gäss i Vattenriket ökat. Till glädje för fågelintresserade och matglada, men till bekymmer för lantbrukare som riskerar att få stora skador på sin skörd. För att hålla gässen i schack skräms de och skyddsjagas.

Göran Frisk är gåsaskrämmare på uppdrag av Länsstyrelsens gås- och tranförvaltningsgrupp. För ett par år sedan startade han ett viltslakteri, som förädlar köttet från vildgäss.  Nu utökar han sin verksamhet i Egeside med ett bokningsbart örngömsle.

Intill gömslet åtlar han med restprodukter från slakteriet.
-Det här är ett sätt att ta tillvara gässen ända ut till sista fjäderspets, säger han.

Gömslet rymmer upp till fem personer som helst ska smyga in tidigt i gryningen – för att inte störa örnarna. Han har satsat på lite extra komfort för skådarna.
- Det är gott om plats att stå upp, här finns en toalett – man kan till och med övernatta om man vill. Kanske kan man säga att det är lite lyx.

Örnar lättast se på vintern
Egeside är ett av områdena i Vattenriket där örnar samlas på vintern. De äter gärna skadade eller döda gäss. Göras åtel lockar inte bara örnar.
-Gömslet ger även chans att se andra fåglar, just nu finns det många vanliga glador och en av den ovanliga arten brun glada som flyger i området.

Till hjälp att bygga upp en naturlig miljö utanför gömslet har han vänt sig till naturfotograferna Patrik Olofsson och Kristian Gärdsborn.
-Vi placerade ut stenar och grenar så att fåglarna får fina sittplatser i anslutning till matplatsen, säger Göran. 

För Göran Frisk har örnar en speciell fascination:
-De är väldiga fåglar och svåra att komma inpå livet. Därför är det häftigt att sitta i ett gömsle där man kan se dem på 50 meters avstånd. Då kan man verkligen känna deras storlek och styrka.

Den som är intresserad kan leta upp Görans gömsle på facebook. Sök efter: friskens örn och fotogömsle

Text och foto: Åsa Pearce

Våtmarker är en fantastisk tillgång för städer

torsdag, 1 februari, 2018

Våtmarkerna längs Helge å skyddar Kristianstad mot översvämning, bjuder på härliga naturupplevelser och minskar näringsläckaget till Östersjön. På Internationella våtmarksdagen slår vi ett extra slag för Vattenrikets våtmarker.

Den andra februari firas Internationella våtmarksdagen av de 160 länder som skrivit på Ramsarkonventionen. Dagen firas för att lyfta fram alla de gratis tjänster, ekosystemtjänster, som våtmarkerna bjuder på.

I år uppmärksammas stadsnära våtmarker lite extra. Staden Kristianstad ligger mitt i ett våtmarksområde – till stor nytta och glädje för oss som bor här.

Kristianstad har ett utsatt läge för översvämningar, eftersom delar ligger under havets vattennivå – lägsta punkten 2,32 muh. En av de nyttor som våtmarkerna i Vattenriket ger oss är att jämna ut flödet i ån genom strandängarnas förmåga att svälja stora mängder vatten.

Våtmarkerna längs Helge å förser oss med många fler ekosystemtjänster: vattenrening, biologisk mångfald och naturupplevelser är några av dessa. Värda att slå ett slag för alla dagar på året!

Från vattensjukt till vattenrikt
Inställningen till våtmarker har förändrats över tiden. När Kristianstad grundades 1614 såg danske kong Christian IV våtmarkerna som en tillgång och ett skydd mot svenskarna.

I århundanden användes strandängarna till bete och slåtter, vilket gav fina strandängar med sina speciella växter och fåglar. Vid mitten av 1900-talet när allt fler flyttade till städerna sågs våtmarkerna som osund träskmark, som bara dög som soptipp.

Fram på 1970-talet ökade kunskapen och medvetenheten om miljön och man slutade slänga skräp vid Helge å. I dag betar kor på Isternäset och utter och mal simmar i ån igen.

Attityden till våtmarker har förändrats. Ett tydligt bevis för detta är att naturum byggts i strandkanten av Helge å omgivet av videbuskar och vass.

Fakta: Ramsarkonventionen
- internationell överenskommelse för att bevara och nyttja våtmarker, sjöar och vattendrag på ett hållbart sätt.
- 160 medlemsstater.
- I Sverige finns 51 utpekade Ramsarområden – varav ett längs Helge å.
- Läs mer här: https://rsis.ramsar.org/ris/16

Vattenrikets ekosystemtjänster:
Filmen Vattenrikets ekosystemtjänster visas på naturum hela dagen. Du kan också se filmen här: http://www.vattenriket.kristianstad.se/film/

Järnproblem fokus för konferens

fredag, 1 december, 2017

Länsstyrelsens studie visade på extremt höga halter järn och aluminium i Fredriksdalsviken. I förra veckan hölls slutkonferens i projektet som syftar till att minska effekten av urlakning från invallningar på torvjordar.

Vid sommaröversvämningen 2007 uppmärksammade naturvårdssamordnare Hans Cronert järnavlagringar på strandängarna kring Helge å och vid Hammarsjön.
- Vegetationen på strandängarna var missfärgad och gräset växte sämre, förklarar han.

Situationen blev inte bättre. 2016 fick Länsstyrelsen i Skåne i samarbete med Kristianstad Vattenrike medel från Naturvårdsverket för att studera omfattning och effekter av järn- och aluminiumurlakning vid invallningar i Helgeå, Klingavälsån och Görslövsån.

Målet var att ta fram förslag på åtgärder som också kan användas av andra med liknande problematik. I onsdags i förra veckan redovisades projektet på naturum Vattenriket.
- Det är en komplex frågeställning och det finns ingen enkel generallösning på problemet, säger Karin Olsson, vattenhandläggare på Länsstyrelsen som hållit i projektet.

Extremt höga halter i Fredriksdalsviken
Resultaten från förra höstens provtagning visar alarmerande höga halter av järn och aluminium i Fredriksdalsviken.
-Det var rent toxiska halter i vattnet. Dessutom var ph-värdet 5, vilket är väldigt lågt för Skåne. Det blir som en sur chock i området, säger Karin Olsson.

Nästa del i projektet blir att tillsammans med kommuner och markägare titta på vilka åtgärder som kan vara möjliga.
-Man behöver studera varje enskilt område för att se vad som är lämpligt att göra precis där, säger Karin.

Fredriksdalsviken är högprioriterat, eftersom de högsta värdena uppmättes där. Vad kan man då göra?
-Ett sätt är göra våtmark av området på samma sätt som man gjort vid Hamilton hill, säger Karin Olsson.

Genom att låta marken stå under vatten tar man bort förutsättningarna för utfällningar av järn och aluminium.
Ett annat sätt, som används i Danmark, är att anlägga sedimentationsdammar så att ämnena avsätts innan de når vattendraget.

Ett tredje alternativ är att leda ut diket direkt i Helge å istället för via Fredriksdalsviken.
-Men det kan få stora konsekvenser för Hammarsjön, säger Karin Olsson.

Kunskap, mingel och uttershow på Biosfär 2017

onsdag, 22 november, 2017

Årets biosfärkonferens blev en dag full dag av ny kunskap, god mat och nätverkande. Vi fick höra hur jorden kan brukas på ett hållbart sätt och vi fick bekanta oss med Vattenrikets gäss och insekter. Och plötsligt dök en utter upp alldeles utanför fönstret.

2005 utsåg Unesco Vattenriket till ett biosfärområde. Precis som alla andra 700 biosfärområden i världen arbetar vi med att bevara och utveckla landskapets värden på ett hållbart vis. Det gör vi i samarbete med olika organisationer – inte minst Högskolan Kristianstad. 

I uppdraget ligger också att ta fram och kommunicera ny kunskap. 2010 invigdes naturum Vattenriket och bleve en fantastisk mötesplats. Sedan dess har Biosfär varit en årligen återkommande kunskapskonferens – i år för åttonde gången!  Intresset är stort – konferensen är fullsatt! 

Tanken med konferensen som Högskolan och Vattenriket arrangerar är att bjuda på ett smörgåsbord med nya forskningsrön kopplat till Vattenriket. Så blev det i år också! Deltagarna lotsades genom både våta och torra miljöer och mötte allt från insekter till gäss och uttrar. 

Klockan nio invigde kommunalråd Anders Tell och sedan togs drygt 70 deltagare med på en kunskapsresa från jordbildning på Surtsey, till småkryp, uttrar och gäss i Vattenriket, till våtmarker för bättre balans i Helge å, till John Hallméns närbilder av sugsnablar, fasettögon och vassa käkar.

Ett särskilt fokus i år var ekosystemtjänster i odlingslandskapet. I tre föredrag får vi höra hur vi kan bruka jorden på ett hållbart sätt. Håkan Wallander, professor i markbiologi vid Lunds universitet, föreläste om hur vi kan bruka jorden för att undvika erosion. 

Christel Cederberg, professor vid Chalmers, gav sedan sin syn på hur ekosystemtjänster kan inkluderas i jordbrukets hållbarhetsarbete.

Jens Fjelkner är agronom och lantbrukare i Vattenriket. Under rubriken ”Betande djur för att rädda klimatet” berättar han hur han skapat ett hållbart betessystem som binder kol i marken och gynnar olika mikroorganismer. 

Förra vintern plockade Sanne Bergman utterbajs runt om i Vattenriket. På Biosfär 2017 berättar hon resultatet av sin studie. Med hjälp av DNA-analys av spillningen har hon identifierat tre individer från olika platser i Kristianstads Vattenrike.
- Resultaten antyder att Vattenrikets uttrar och individerna från närområdet inte är oroande nära släkt och att det inte finns tydliga tecken på inavel. Däremot pekar resultaten på att den genetiska mångfalden kan vara låg, säger Sanne.

Konferensen avslutas med mingel, mat från Café Årum och musik av Johanna Jingnert. 

Text och foto: Åsa Pearce

Smakfullt höstlov på naturum

torsdag, 9 november, 2017
 
Kreativt, färgglatt och glädjefullt! Många tog chansen att vara med om naturums smakfulla pyssel på höstlovet. På programmet stod grönsakstryck, biosfärolympiad, musiksaga och fågelmatarbygge.

På torsdagen var det dags för en riktig lovklassiker – biosfärolympiad.
Förskolegrupper, barnbarn och far- och morföräldrar sprang, skuttade och kämpade. Allt medan den olympiska elden brann intill.
-Olympiaden är en möjlighet att vara ute och röra på sig tillsammans oavsett ålder, säger naturpedagog Sam Peterson. 

Samtidigt får deltagarna lära sig om djuren som är med i olympiaden, om utter och kungsfiskare.
-Det är lättsamt, samtidigt som det finns korn av kunskap i leken. 

På torsdagen hade naturum besök av Cordelia Kvist. I en musiksaga med klassisk musik fick publiken följa Cordelia när hon gav sig ut i världen och träffade nya vänner som eldfluga, slända och humla.
-Djuren hade olika inställning till livet och olika sätt att leva på som hon blev inspirerad av. Barnen levde sig in i sagan och gungade med till musiken, säger naturvägledare Sussie Söderlundh. 

Veckan avslutades med fågelmatarbygge.
-Det skruvades och sågades med stor entusiasm! stora och små hjälptes åt att snickra för att hjälpa småfåglarna i vinter, säger Sussie. 

Årets höstlov på naturum blev ovanligt välbesökt. Omkring 380 personer deltog i aktiviteterna. Totalt kom 2 200 besökare. Det är 500 fler än på höstlovet i fjol!

-En förklaring är att vi numera har en restauratör i Café Årum som serverar fantastiskt fin mat, säger naturumföreståndare Karin Magntorn.