Arkiv för kategori ‘Kust och hav’

Provfiske ger ny kunskap om livet under ytan

fredag, 11 november, 2016

Tidigare inventeringar har visat på stora mängder fintrådiga alger i Hanöbukten. Årets provfiske pekar på en förklaring. Storspiggen dominerade i näten. Blir de för många äter de upp de små kräftdjuren, som skulle hållit algerna i schack.

I somras undersökte marinbiolog Lena Svensson livet i de strandnära områdena. Hon använde lite nya metoder: småryssjor och en så kallad landvad.
-Småryssjor är helt enkelt små ryssjor med liten maskvidd som fångar mindre fiskar än vad man fångar med nät. Landvad är en variant av trål som man kan dra för hand längs långgrunda stränder. 

Fisket är ett led i arbete med att ta fram ny kunskap om de grunda bottenområdena i Hanöbukten. Ett syfte var att undersöka vilka fiskarter och större kräftdjur som finns och i vilka antal på de grunda bottenområdena i norra Hanbukten.

Det var när Lena inventerade ålgräs och blåstång 2014 och 2015 som hon fick upp ögonen för att det ekologiska systemet inte är i balans. De fintrådiga algerna hade fått breda ut sig alltför mycket.

-Det beror dels på för hög närsaltsbelastning, men jag misstänkte att det dessutom är ett resultat av att det finns för många mellanstora predatorer som äter upp betarna – de små kräftdjur som äter fintrådiga alger, säger Lena.

Stora mängder storspigg
Sommarens fiske stärker hennes hypotes.
-Vi fångade stora mängder storspigg på våren. De äter småbetare och andra undersökningar visar att de har ökat i antal i hela Östersjön. De har ökat sjufaldigt i södra delarna och 45 gånger i centrala Östersjön sedan 1980-talet.

På våren vandrar de in till kusterna för att leka. De vuxna som överlever vandrar sen tillsammans med ungfiskarna ut i Österjön igen på sensommaren.
-Sammantaget äter de enorma mängder småbetare, fiskyngel och fiskägg inne vid kusten. Att de blivit så många beror på ett alltför stort fiske av större rovfiskar som gädda, abborre och torsk, säger Lena.

Ökade närsalter gör att vi har problem med fintrådiga alger i Hanöbukten. Men även hårt fiske på de större predatorerna som torsk resulterar i ökade mängder fintrådiga alger. När stora predatorer fiskas för hårt blir de medelstora predatorerna som storspigg för många vilket leder till att de betande kräftdjuren blir för få och de fintrådiga algerna kan breda ut sig för mycket.
-Det är två problem som förstärker varandra, förklarar Lena. Hon hoppas att resultatet av kan leda till åtgärder.

Ett annat syfte med provfisket var att ta reda på var plattfisk och torsk har sina uppväxtområden.
- Vi måste ge de stora rovfiskarna som abborre, torsk och gädda bättre uppväxtmiljöer och låta dem bli fler.
Resultatet av provfisket publiceras i serien Vattenriket i fokus på Vattenrikets hemsida inom kort.
Text: Åsa Pearce
Foto: Patrik Olofsson

Fågeltornet vid Äspet byggs om

torsdag, 4 september, 2014

I fjol rustades fågeltornet vid Pulken och Åsum upp. Nu har det blivit Äspettornets tur. Under tiden går det bra att skåda änder och vadarfåglar i lagunen nedanför tornet.

Renoveringen är en del i av C4 Tekniks översyn av alla fågeltorn i Vattenriket.
-Tornen byggdes på 1990-talet och det har blivit dags att se över och reparera där det behövs, säger Hans Cronert, naturvårdssamordnare i Vattenriket.

I Äspettornet byts golvet ut och trappan flyttas till andra sidan, så att man stör fåglarna mindre när man går upp.

Dessutom byggs utrymmet under tornet om till ett enklare gömsle och väderskydd. Här kommer också att finnas bänkar som gör det möjligt att vila trötta ben.

Under ombyggnadstiden går det bra att skåda änder och vadarfåglar i lagunen nedanför tornet. Ett annat alternativ är att besöka det lilla tornet som finns vid stigen längs skogen, mellan parkeringen och hamnen. Tornet öppnar igen kring mitten av oktober.

Text: Åsa Pearce/ Hans Cronert
Foto: Sven-Erik Magnusson

Havets dag – en familjedag på stranden

torsdag, 28 augusti, 2014

På lördag 30 augusti bjuder Vattenriket in till Havets dag – en familjedag vid Snickarhaken. Dagen blir full av aktiviteter och utställningar som visar hur viktigt ett friskt och rent hav är.

På stranden blir det möjlighet att håva och experimentera, skåda fågel och vandra, måla akvarell och bygga sandskulpturer, spana under ytan med vattenkikare och pyssla med strandfynd.

För ett friskare hav
På Havets dag får vi också veta hur Hanöbukten mår och vad olika myndigheter gör för ett renare och friskare hav.
– Havets dag påminner oss om hur viktigt det är att ha ett hav som fungerar, säger Ebba Trolle, projektledare för Havets dag.

Vrak och ålgräsängar
Dykare och forskare som varit med under Havsresans fältvecka i våras kommer att vara på plats. Kjell Andersson, Lunds tekniska högskola, är nöjd med dykningarnas resultat.
– Innan vi dök var havet utanför Åhus en vit fläck – nu vet vi att det är ett fantastiskt område med många fina vrak, musselbankar och ålgräsängar.

Ett hav som fungerar
Marinbiolog Lena Svensson har undersökt botten.
– Vi har hittat fina ålgräsängar norr om Åhus, på alla ställen där det fanns vid förra inventeringen för tio år sedan. Däremot har djuputbredningen minskat förvånansvärt mycket, säger hon.

Detta och mycket mer spännande bjuds på Havets dag- välkomna!

Havets dag:
plats: Snickarhaken på Äspet i Åhus,
tid: lördag 30 augusti, 11–17.

Läs mer här.

Ny infoplats berättar om sandmarkernas värden

fredag, 11 juli, 2014

Vid Rinkaby skjutfält reser sig en jättesten med texten ”Upptäck livet i sanden”. I fotografier, kartor och text berättar den nya informationsplatsen om sandmarkernas historia och naturvärden.

De sydsvenska sandmarkernas växter och djur är hotade och behöver hjälp. EU-projektet Sandlife ska se till att igenväxta områden på sandiga marker öppnas upp igen för människor, växter och djur. Dessutom ska projektet sprida kunskap om sandmarkernas historia och naturvärden.

Vattenriket håller i delprojektet att skapa 12 nya informationsplatser. De två första har just kommit på plats. En vid Rinkaby skjutfält och en i Friseboda naturreservat. Tanken har varit att skapa en tydlig markering för sandmarkerna.
- På informationsplatserna vill vi väcka intresse för sandmarkernas unika historia och mångfald, säger Karin Hernborg ekolog och sandmarksexpert på Vattenriket.

För att leva vidare behöver sandmarkerna störas – på rätt sätt. Bete, grävning och bränning skapar öppen sand som behövs för att frön ska gro och för insekter att gräva sina bon i.
-Sandmarkerna är ett biologiskt kulturarv där mångfalden är kopplad till hur människor använt marken genom tiderna, säger Karin Hernborg.

Militärens övningar har gett omrörning i sanden och gjort området till en fin plats för både människa och natur. Några kliv förbi informationsplatsen öppnar sig ett hav av sandnejlika, backtimjan, fetknopp och pukvete. Och lite längre bort skymtar stranden och havet.

Läs mer om Sandlife här.

Text och foto: Åsa Pearce

Gott om ålgräs och blåstång utanför Åhus

torsdag, 19 juni, 2014

Mycket ålgräs och blåstång, ett jättefint område. Det är marinbiolog Lena Svenssons första intryck från Vattenrikets dykningar under Havsresans fältvecka.

Sista veckan i maj samlades ett 40-tal dykare i Åhus. En av dem var marinbiolog Lena Svensson. På uppdrag av Vattenriket undersökte hon botten i jakt på ålgräs och blåstång. Resultaten har hon jämfört med en ålgräsinventering som Länsstyrelsen gjorde 2004.
-Då hittade man ålgräs på alla platser man undersökt norr om Åhus. Vi har varit ute på några av platserna och undersökt botten med videokamera.

De första resultaten är mycket positiva.
-Vi har hittat väldigt mycket ålgräs, som är kraftig och välmående med mycket skott, på alla de ställen där det fanns vid förra inventeringen för tio år sedan.

Ålgräs stabiliserar och ger skydd
Ålgräs är en viktig art på grunda sandbottnar i havet och fyller framför allt två funktioner.
-Den bildar en rotfilt som stabiliserar sanden så att det blir mindre erosion där den växer. Sedan ger den skydd och mat åt många organismer och är uppväxtplats för många fiskyngel.

Lenas undersökningarna visar också på riklig förekomst av en annan viktig art, blåstång.
-Blåstången ger ett tredimensionellt substrat där många djur lever, framför allt små kräftdjur som blir mat till fiskar.

Ett litet orosmoln kunde hon ana:
- Vi såg inte så mycket sågtång som man gjorde 2004. Det kan bero på att de skuggats ut av rödalger, som ökat väldigt mycket de senaste 20 åren. Det låg tjocka mattor med rödalger utanför ålgräset.

Rödalgernas frammarsch beror på övergödning.
-Tillförseln av kväve från länderna runt Östersjön är stor. Kvävet göder de fintrådiga rödalgerna. Men det är även gamla försyndelser från när tvättmedlen innehöll fosfat. Det gör de inte längre i så stor utsträckning, men fosfat binds i sedimenten, som sedan frigörs i syrefria bottnar och kommer ut i vattnet.  Fosfaten göder blågröna alger som egentligen är bakterier, som i sin tur är kvävefixerande och binder in ännu mer kväve till det biologiska systemet.

Text: Åsa Pearce
Foto: Karin Magntorn

I oktober kommer Lena Svensson till naturum och berättar mer om sina resultat:
Blåstång och Ålgräsängar
Onsdag 8 oktober kl 12.15–13.
Blåstång och ålsgräsängar är hem, skafferi
och barnkammare för småkryp och fiskar.
Marinbiolog Lena Svensson dök under
Havsresans fältvecka och undersökte livet
under ytan.