Vattenriket besöktes av nya Biosfärområde Møn

16 mars, 2018

Den danska ön Møn nominerades som biosfärområde i juni i fjol. I fredags besökte det nya biosfärområdets  politiker och tjänstemän Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

-Det är roligt att vara delaktig och utbyta erfarenheter med det första moderna danska biosfärområdet, säger Carina Wettemark, koordinator för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Kristianstads kommunalråd Anders Tell håller med:
 -Det är positivt att Vordingsborgs kommun vänder sig till oss och vill veta hur vi utvecklat vårt biosfärområdet, säger han. Här har politiken varit med och stöttat Vattenriket ända sedan starten i slutet på 1980-talet.

Anders Tell lyfter fram Vattenrikets samrådsgrupp som en väg att utveckla området i samarbete med tjänstemän, näringsliv och föreningsliv.
-Det är viktigt att arbetet är förankrat hos de som är berörda. Samrådsgruppen har blivit en framgångsfaktor.

Annette Tenberg, koordinator för Biosfärområde  Møn, hoppas på en fördjupning av samarbetet.
-Vi hade stor hjälp av anställda i Vattenriket när vi skrev ansökan och utformade vårt biosfärområde. Nu vill vi bekräfta vänskapen och framtida samarbeten i projekt, gemensamt lärande och lokal utveckling till gagn för våra biosfärområden, säger hon.

Den danska delegationen fick många råd i samtalen med kommunalråd Anders Tell, biosfärkoordinator Carina Wettemark, naturumföreståndare Karin Magntorn och näringslivschef Pernilla Blixt.

Pernilla Blixt lyfte fram besöksnäringen som en växande sektor och naturen som en dragare för besöksnäringen.
-Det finns en stor variation i Vattenriket vad gäller aktiviteter, stränder och grönområden. Utmaningen är att få fler entreprenörer att se möjligheter kopplat till naturen.

Sist tog Anders Tell tog på sig sin biosfärambassadörströja och tryckte på hur viktig den lokala förankringen är för biosfärområdet.
-Framför allt idén om att hålla kurser för biosfärambassadörer tar jag med mig hem, säger Susan Thydal, nämndsordförande för  näringsliv- och turismfrågor i Vordingsborgs kommun på Møn.

Text: Åsa Pearce
foto: Tommy Åkerlund och Åsa Pearce

Vattenrikets våtmarker analyseras från rymden

2 mars, 2018

Vattenriket är med i ett unikt forskningsprojekt. Satellitbilder i projektet SWOS ska ge bättre miljöövervakning av världens våtmarker.


Så här kan Vattenriket se ut på satellitbild. De olika nyanserna visar olika vegetation och översvämningar. ©Copernicus Sentinel-2 data 2017 (180127)

SWOS står för Satellite-based Wetland Observations Service och är ett samarbetsprojekt mellan forskningsinstitut, universitet och företag i 23 länder. Totalt omfattar det 50 våtmarksområden.

Satellitbilder används sedan tidigare för fjärranalys av landmiljöer – det unika med SWOS-projektet är att använda metoden för analys av våtmarker.

Limnolog Andreas Jezek har just kommit hem från en internationell workshop om SWOS i Tyskland. Han tror att satellitbilderna kommer att bli mycket användbara för fjärranalys av våtmarker.
-Satellitbilderna  visar förändringar vad gäller markanvändning och vegetation, ytvattendynamik och vattenkvalitet, säger Andreas.

Visar förändringar i vattenstånd
För en del områden finns bilder som är tagna så lång tillbaka som på 1970-talet. Dessa kan ge en bild av förändringar över lång tid. Den nya modernare utrustningen och tätare intervaller gör att det går att visa förändringar även på kortare tid.
-Ungefär var femte dag passerar satelliterna och tar bilder så det går att detaljerat se hur vattendynamiken förändras med vattenståndet över ett år.

När det gäller våtmarkerna och vattendrag ser Andreas två viktiga användningsområden.
-Det går att se vattenståndsförändringar och i viss mån bedöma förändringar i vattenkvaliteten.  Med hjälp satellitinformation kan man på ett snabbt sätt få en bild av ytvattnets utbredning vid ett visst vattenstånd.

De nya satellitbilderna kan hjälpa till att bedöma effekterna av olika åtgärder inom avrinningsområdet. En förhoppning är att de ska kunna tillföra ny information om vilka faktorer som påverkar hur brunt vattnet är. 

Tillsammans med projektets svenska partner Brookmann Geomatics Sweden AB ska han försöka hitta möjlighet att följa vattenkvaliteteten i Hammarsjön och Araslövssjön.

Läs mer om SWOS här: http://swos-service.eu/
Länkar till satellitdata:
https://scihub.copernicus.eu/dhus/#/home
https://apps.sentinel-hub.com/eo-browser/ (bäst i Google Chrome)
https://landsatlook.usgs.gov/

Nytt gömsle för örnskådare

15 februari, 2018

Med nya örngömslet nyttjar Göran Frisk vildgässen ut till sista fjäderspetsen. I sitt viltslakteri förädlar han kött från gäss som jagats för att minska skador på lantbruket. Restprodukterna blir mat till örnarna utanför gömslet.

De senaste decennierna har antalet rastande gäss i Vattenriket ökat. Till glädje för fågelintresserade och matglada, men till bekymmer för lantbrukare som riskerar att få stora skador på sin skörd. För att hålla gässen i schack skräms de och skyddsjagas.

Göran Frisk är gåsaskrämmare på uppdrag av Länsstyrelsens gås- och tranförvaltningsgrupp. För ett par år sedan startade han ett viltslakteri, som förädlar köttet från vildgäss.  Nu utökar han sin verksamhet i Egeside med ett bokningsbart örngömsle.

Intill gömslet åtlar han med restprodukter från slakteriet.
-Det här är ett sätt att ta tillvara gässen ända ut till sista fjäderspets, säger han.

Gömslet rymmer upp till fem personer som helst ska smyga in tidigt i gryningen – för att inte störa örnarna. Han har satsat på lite extra komfort för skådarna.
- Det är gott om plats att stå upp, här finns en toalett – man kan till och med övernatta om man vill. Kanske kan man säga att det är lite lyx.

Örnar lättast se på vintern
Egeside är ett av områdena i Vattenriket där örnar samlas på vintern. De äter gärna skadade eller döda gäss. Göras åtel lockar inte bara örnar.
-Gömslet ger även chans att se andra fåglar, just nu finns det många vanliga glador och en av den ovanliga arten brun glada som flyger i området.

Till hjälp att bygga upp en naturlig miljö utanför gömslet har han vänt sig till naturfotograferna Patrik Olofsson och Kristian Gärdsborn.
-Vi placerade ut stenar och grenar så att fåglarna får fina sittplatser i anslutning till matplatsen, säger Göran. 

För Göran Frisk har örnar en speciell fascination:
-De är väldiga fåglar och svåra att komma inpå livet. Därför är det häftigt att sitta i ett gömsle där man kan se dem på 50 meters avstånd. Då kan man verkligen känna deras storlek och styrka.

Den som är intresserad kan leta upp Görans gömsle på facebook. Sök efter: friskens örn och fotogömsle

Text och foto: Åsa Pearce

Våtmarker är en fantastisk tillgång för städer

1 februari, 2018

Våtmarkerna längs Helge å skyddar Kristianstad mot översvämning, bjuder på härliga naturupplevelser och minskar näringsläckaget till Östersjön. På Internationella våtmarksdagen slår vi ett extra slag för Vattenrikets våtmarker.

Den andra februari firas Internationella våtmarksdagen av de 160 länder som skrivit på Ramsarkonventionen. Dagen firas för att lyfta fram alla de gratis tjänster, ekosystemtjänster, som våtmarkerna bjuder på.

I år uppmärksammas stadsnära våtmarker lite extra. Staden Kristianstad ligger mitt i ett våtmarksområde – till stor nytta och glädje för oss som bor här.

Kristianstad har ett utsatt läge för översvämningar, eftersom delar ligger under havets vattennivå – lägsta punkten 2,32 muh. En av de nyttor som våtmarkerna i Vattenriket ger oss är att jämna ut flödet i ån genom strandängarnas förmåga att svälja stora mängder vatten.

Våtmarkerna längs Helge å förser oss med många fler ekosystemtjänster: vattenrening, biologisk mångfald och naturupplevelser är några av dessa. Värda att slå ett slag för alla dagar på året!

Från vattensjukt till vattenrikt
Inställningen till våtmarker har förändrats över tiden. När Kristianstad grundades 1614 såg danske kong Christian IV våtmarkerna som en tillgång och ett skydd mot svenskarna.

I århundanden användes strandängarna till bete och slåtter, vilket gav fina strandängar med sina speciella växter och fåglar. Vid mitten av 1900-talet när allt fler flyttade till städerna sågs våtmarkerna som osund träskmark, som bara dög som soptipp.

Fram på 1970-talet ökade kunskapen och medvetenheten om miljön och man slutade slänga skräp vid Helge å. I dag betar kor på Isternäset och utter och mal simmar i ån igen.

Attityden till våtmarker har förändrats. Ett tydligt bevis för detta är att naturum byggts i strandkanten av Helge å omgivet av videbuskar och vass.

Fakta: Ramsarkonventionen
- internationell överenskommelse för att bevara och nyttja våtmarker, sjöar och vattendrag på ett hållbart sätt.
- 160 medlemsstater.
- I Sverige finns 51 utpekade Ramsarområden – varav ett längs Helge å.
- Läs mer här: https://rsis.ramsar.org/ris/16

Vattenrikets ekosystemtjänster:
Filmen Vattenrikets ekosystemtjänster visas på naturum hela dagen. Du kan också se filmen här: http://www.vattenriket.kristianstad.se/film/

Örntid i Vattenriket

19 januari, 2018

Vintertid är örntid i Vattenriket. Nordöstra Skånes fågelklubb räknade ett sextiotal havsörnar för två veckor sedan. Det är något fler än i fjol. Nu är bästa tiden att spana efter denna Vattenrikets gigant.

Flest örnar räknade fågelklubben i kustområdet inklusive Trolle Ljungby mosse. Här blev det 28-30 individer. Det är drygt tio fler än 2017. Även i området söder om Hammarsjön var det gott om örnar; 12-13 individer. Vid Hammarsjön var det lite färre än väntat, 6-7 individer. Det kan bero på högvatten och brist på byte.

På vintern drar Sveriges och Finlands havsörnar söderut. Ett av landets finaste övervintringsområden finns i Vattenriket och längs nordöstra Skånes kust. Flacka åstränder, slättsjöar, strandängar och skärgård erbjuder örnarna ostörda vidder och gott om mat.

Fina möjligheter skåda örn

Vattenriket bjuder på fina möjligheter att skåda örn. Pulken, Åsums ängar och Isternäset är några besöksplatser med goda chanser till örnkryss.

Tosteberga hamn är bästa stället att få se örnar vid kusten. På söndag 21 januari finns Nordöstra Skånes Fågelklubb på plats för att visa och berätta om fågeln som kan bli mer än två meter mellan vingspetsarna.

En vecka senare är det dags för den årliga bussturen från naturum Vattenriket till Tosteberga. Häng med så blir det guidning och grillad korv. Den 27 januari visar Patrik Olofsson, naturfotograf och filmare, fantastiska bilder från sina år med örnarna i Vattenriket på naturum.

På lördagarna i januari blir örnprat för små öron på naturum. Lyssna när naturvägledare berättar om örnar och se filmen ”Örjan den höjdrädda örnen”.

Naturums örnaktiviter:

ÖRNPRAT FÖR SMÅ ÖRON 
Lördag 20 januari kl 12

Naturpedagogen berättar om örnar och visar filmen ”Örjan den höjdrädda örnen”.

ÖRNDAG I TOSTEBERGA HAMN
Söndag 21 januari kl 9–13 i Tosteberga hamn vid bodarna

Skåda örnar med Nordöstra Skånes Fågelklubb, Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet.

ÖRNPRAT FÖR SMÅ ÖRON 
Lördag 27 januari kl 12

Naturpedagogen berättar om örnar och visar filmen ”Örjan den höjdrädda örnen”.

ÖRNARNA I VATTENRIKET
Lördag 27 januari kl 14–15

Patrik Olofsson, naturfotograf och filmare, visar fantastiska bilder från sina år med örnarna i Vattenriket.

ÖRNBUSS TILL TOSTEBERGA
Söndag 28 januari kl 9–13 avgång från naturums parkering
.  Ta bussen till de övervintrande örnarna vid kusten. Biljetter 100 kr. Förköp på naturum eller vi Swish. Ring i så fall receptionen 044-13 23 30 för instruktion. I priset ingår bussresa, guidning, dricka och grillad korv. Ta med varma kläder och kikare. Samarr. Nordöstra Skånes Fågelklubb, Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet.