Nya projekt ska få fler att fiska och vandra

15 mars, 2017

Vattenriket får LONA-medel till två nya projekt. 340 000 kronor  till att göra det lättare att fiska i Vattenrikt och 40 000 till att undersöka möjligheterna att skapa en Vattenriketled från norr till söder.

Håkan Östberg rivstartade på sin nya tjänst som friluftstekniker med två ansökningar om medel ur Lokala naturvårdssatsningen, LONA. Nu har Länsstyrelsen fattat beslutet att ge Vattenriket pengar till både Fiska i Vattenriket och Vandra i Vattenriket.

Projektet Fiska i Vattenriket går ut på att öka möjligheterna att komma ut längs Helge å och dess biflöden för att fiska. Målet är att främja friluftslivet och öka kunskapen om värdena i Vattenrikets vattendrag.
-Vi ska göra sportfisket mer tillgängligt vid de stadsnära delarna av Helge å, i Torsebro och vid Kavröbro, säger Håkan.

I samarbete med Nedre Helgeås fiskevårdsområde och Köpinge fiskevårdsområdesförening ska han utveckla möjligheterna till fiske med bryggor, plattformar och stigar som gör det lättare att komma ner till vattnet.

Fiske – en väg ut i naturen
Utöver arbetet med tillgänglighet planeras olika aktiviteter som provapåfiske under de fyra år som projektet varar. Håkan ser fram emot att fler ska upptäcka en aktivitet han själv gärna utövar. 
-Jag har ett eget stort fiskeintresse och fiskar gärna i Vramsån och havet. Fiske är ett sätt att vistas ute i naturen och så är det spännande och ger en adrenalinkick när det nappar.

Att fiska är en väg ut i naturen. Vandra är ett annat populärt sätt att njuta av naturupplevelser. När LONA-pengarna fördelas blir det 40 000 kronor för en förstudie kring en Vattenriketled från norr till söder som kan bli en ny sträckning på Skåneleden.

Vandring ligger i tiden
-Det började med ett medborgarförslag och vandring ligger i tiden. En Vattenriketled blir dessutom ett sätt att knyta ihop flera av Vattenrikets besöksplatser, säger Håkan Östberg. 

Årets förstudie ska mynna i ett förslag till leddragning, rastplatser och förankring hos de olika markägarna längs leden och framtida skötsel och ansvar för leden. Planen är sedan att söka nya pengar och utveckla leden under de närmaste åren.

Text och foto: Åsa Pearce

Share This Post

Opteryx nya film tar oss med på ett skogsbad

16 februari, 2017

Naturum Vattenriket firar februarilov med en filmpremiär. Nya Opteryxfilmen  ”Skogsbad” tar oss med på en färd genom skogen längs vattnets väg från källa till hav.

Den nya Opteryxfilmen tar oss med på en njutningsfull åktur genom bokskogar och porlande bäckar – från sluttningsskogarna på Linderödsåsen ända ut till Gropahålet och havet.

Längs turen får vi möta en rad olika växter och djur, både över och under ytan. I bäckarnas virvlande vatten stöter vi på signalkräftan, elritsan och flodpärlmusslan innan vi far genom jättemöjans hårsvall.

Skogsbad är den tredje Opteryxfilmen. Den första tog besökarna med på en rundtur runt naturum, Helge Å och Kristianstad. Den andra var en mer actionfylld film i Vattenrikets torraste delar runt Åhus.

På lördag den 18 februari kl 11.00 slår naturum upp portarna för den nya filmen. Premiären firas med röd matta och biogodis. Under dagen gästar filmfotograf Patrik Olofsson naturum med ett ”behind the scenes”-föredrag kl 14.00 och huvudrollsinnehavarna presenteras i en utställning.

Idé och manus: Karin Magntorn, Patrik Olofsson, Petter Feltenstedt
Filmning: Patrik Olofsson
Animeringar: Klas Tauberman
Medieteknik: Petter Feltenstedt, Kalmar mediespecialist
Maskinteknik: Mosslunda Balk och hål
Säkerhetssystem: Anders Collijn, ACO elteknik
Originalidé: Håkan Kvist
Kostnad: 300 tkr

Opteryx: Opteryx är en åkattraktion i naturum Vattenrikets utställning. Den tar besökaren med på en resa både över och under vatten. Den är en del i naturums obemannade naturvägledning för att öka förståelsen för Vattenriket. Den klassas och besiktigas som en tivoliattraktion.

Det händer mer på naturum på februarilovet:

Ulliga gulliga djur – artrikt pyssel: Måndag–tisdag 20–21 februari kl 11–14. Vi tovar, virkar och skapar för glatta livet. Småkryp, blommor och bin.

Artrik biosfärolympiad: Onsdag–torsdag 22–23 februari kl 11–14. Kan du hoppa lika långt som en groda? Har du lika skarp blick som en falk? Utmana några av våra svenska djur i vår djurolympiad.

Bygga bo: Fredag 24 februari kl 11–14. Fågelholkar, humleholkar eller bihotell. Vi spikar och snickrar tillsammans för att hjälpa djuren i trädgården.

Share This Post

Vattenrikets gäss studeras i nytt stort projekt

14 februari, 2017

Att grågässen ökat markant konstaterar både fågelräknare och lantbrukare. Men hur rör de sig? Varför väljer de att landa på vissa fält och inte på andra? Ett nytt forskningsprojekt vid Högskolan Kristianstad ska ge svar på frågorna.

Grågåsen, som förr gav sig av mot Sydeuropa på hösten, har under de senaste decennierna valt att stanna i Sverige. I dag kan gässen hitta föda på de vintergröna och näringsrika fälten.

Alla uppskattar inte grågässens framfart. Många lantbrukare försöker skrämma bort inkräktarna med olika metoder.

I veckan beviljade Naturvårdsverket medel ur Viltvårdsfonden för att finansiera ett stort forskningsprojekt om gäss. Under de kommande sex åren ska forskarna studera deras rörelsemönster i Vattenriket och runt Kvismaren i Närke.

– Hittills har forskningen varit knapphändig på så sätt att man mest bara räknat dem och kunnat konstatera att de ökat. Nu vill vi förstå hur gässen tänker när de väljer att slå sig ner på ett specifikt fält, säger Johan Elmberg, projektledare och professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad.

Drygt 10 miljoner kronor avsätts för ändamålet och 2019 kan projektet få ytterligare 6 miljoner kronor. Pengarna ska räcka till fyra delprojekt varav tre är starkt kopplade till Vattenriket.

Förstå hur gässen tänker
Det första delprojektet går ut på att förstå hur gässen tänker och rör sig genom att sätta satellitsändare eller halsringar på flera hundra gäss.

Det andra delprojektet är att utvärdera de skrämselmetoder man använder för att bli av med gäss från sina grödor. Till exempel bilar, fågelskrämmor och gasolkanoner.
- Vi kommer att skrämma gäss på ett vetenskapligt sätt för att utvärdera hur effektiva skrämselmetoderna är i förhållande till vad de kostar och hur långvarig effekten de har, säger Johan Elmberg.

Delprojektet tre är inte ekologi utan snarast samhällsvetenskap. Här ska forskarna studera varför det blir konflikt mellan gäss och människor på vissa ställen, men inte på andra. Den så kallade gåsförvaltningsgruppen i Nordostskåne är här föregångare och förebild.

Den fjärde delen handlar om hur man kan samordna gåsförvaltning mellan olika länder. De flesta gäss rör sig långa sträckor, ofta mellan flera länder.

Förberedelserna är redan igång.
- Det handlar om att skaffa tillstånd, köpa satellitsändare och anställa folk. Arbetet i fält sparkar vi igång i juni, säger Johan Elmberg.

Text: Åsa Pearce
Foto: Christer Neideman/Sländan

Share This Post

Pulken nominerat som Skånes bästa mötesplats

8 februari, 2017

Vattenrikets besöksplats Pulken är nominerat som Skånes bästa mötesplats av tidskriften Magasinet Skåne. Mötesplats är ett passande epitet! Här möts tranvärdar, besökare, naturvårdare, lantbrukare och företag.

Magasinet Skåne utser varje år Skånes bästa i tio olika kategorier: restaurant, kafé, övernattning, kultur etc. I kategorin årets mötesplats har Utemuseum Pulken lyfts fram bredvid Bryggeriet Brewski i Helsingborg och Malmö saluhall.

Pulken är först och främst ett möte mellan människor och tranor. I månadsskiftet mars-april råder rena tranfesten i fågeltornet. Då mellanlandar tusentals tranor vid våtmarken Pulken på sin flytt mot häckningsplatserna längre norr ut.

Här vilar tranorna ut, äter och dansar. Till alla besökares stora glädje. I fjol kom hela 15 000 besökare från Skåne, Blekinge och Småland, men även Danmark och Tyskland till fågeltornet för att njuta av tranornas skådespel.

I fågeltornet samverkar Vattenriket med Nordöstra Skånes fågelklubb, Vattenrikets vänner och Naturskyddsföreningen. Pulken är en fin mötesplats mellan kommunen och föreningslivet.

Tillsammans informerar vi besökare om tranorna och Vattenrikets övriga fina natur och håller koll på antalet tranor. I år bemannar vi fågeltornet under det gemensamma namnet Tranvärdar.

Det är också en mötesplats mellan naturvården, lantbrukare och lokala företag. Här samarbetar Länsstyrelsen i Skåne med KLF om att mata tranorna på fältet intill fågeltornet – för att undvika skador på nysådda åkrar i bygden. Turistentreprenörerna nyttjar platsens infrastruktur för sina aktiviteter.

Vinnarna i Skånes bästa koras den 1 mars.
Text: Åsa Pearce
Foto: Patrik Olofsson

Share This Post

Nu kartläggs Vattenrikets uttrar

7 februari, 2017

Sanne Bergman har spenderat de senaste veckorna med att leta utterbajs längs Helge å. Med tandpetare har hon pillat ner färsk spillning i provrör. Ett gram i varje. Modern DNA-analys ska ge ny kunskap om uttrarnas revir, släktskap och könsfördelning.

Uttrar talar gärna om för varandra var de finns genom att lägga sin spillning på väl synliga platser, under broar och vid in- och utlopp till sjöar.

De markerar ofta och därför har det varit ganska lätt att hitta färsk spillning. Näsan har varit ett viktigt redskap för Sanne.
-När jag kom till en ny plats kunde jag känna på lukten om det fanns bajs i närheten. Inte för att det luktade illa som svavel, utan mer åt violhållet.

I utterns bajs kunde Sanne se vad uttrarna ätit. Mest var det rester av fisk och musslor, men även små gröna fågelfjädrar och en skogsödla gömde sig i utterbajset.

Svaren finns i utterns DNA
Med samma metod som polisen använder för att analysera spår efter brottslingar ska Sanne studera uttrarnas DNA. Utrustningen finns på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. I dagarna åker hon dit med 30 prover spillning från 12 platser i Vattenriket mellan Torsebro i norr och Yngsjö i söder.

Hon ska göra analysen själv, ett spännande arbete. Först ska hon extrahera DNA. Därefter tillsätter hon enzymer som ”klipper upp” DNA:et på markörer, bestämda platser i DNA som upprepar sig själva. DNA-kedjorna ser olika ut för varje individ.
-Jag hoppas få reda på hur många uttrarna är, fördelningen mellan könen, hur reviren ser ut och hur de är släkt, säger Sanne.

Studien är en del i hennes examensarbetet på biologprogrammet vid Högskolan Kristianstad. Sanne har flera gånger fått se uttrar simma runt naturum Vattenriket och äta fisk. Det var där hon fick upp ögonen för uttern och kom på idén till sin studie.
-Uttrar är fascinerande djur, pigga och intelligenta, riktiga vattenakrobater.

På 1950-talet var uttern på väg att försvinna på grund av miljögifter, försämrad livsmiljö och jakt. Nu har stammen återhämtat sig.
-Det känns värdefullt att få skriva mitt examensarbetet om en art som kan bli ett gott exempel  för att de miljöåtgärder vi gjort har lyckats. Uttern kan bli en riktig maskot för Kristianstad!

Text: Åsa Pearce
Foto: Hans Cronert

Share This Post