Arkiv för kategori ‘Allmänt’

Andreas Jezek – ny limnolog i Vattenriket

måndag, 30 januari, 2017

Andreas Jezek är ny limnolog i Vattenriket. I ett år ska han vikariera för Jonas Dahl och arbeta med att koordinera olika vatteninriktade projekt.

Vatten, fiskar och fiske är hans stora intressen även på fritiden.
-När jag är ledig fiskar jag gärna gädda och havsöring vid kusten utanför Blekinge där jag har tillgång till båt hos mina föräldrar i Norje.

Det var där i det lilla blekingska samhället vid havet som intresset för fiske och fiskar tog fart.
-Jag fick mitt första akvarium av farmor när jag var två år gammal. Sedan har jag alltid haft akvarier.
Ett tag hade han saltvattenakvarier, men idag simmar vildguppies runt i sötvattenakvariet där hemma.
- Det blir ju många nya fiskar och det är kul för barnen.

När Andreas var klar med sina limnologstudier i Lund kom sambon Ann in på läkarutbildningen i Umeå. Andreas följde med och fick jobb på Skogshögskolan. Där arbetade han med vattenbruk och fiskeförvaltning.

Vattenriket högt på önskelistan
När Ann fick at-tjänst söderut gick flytten till Skåne. Andreas började som miljöinspektör först i Sölvesborgs kommun och sedan 2005 på Miljöförbundet Blekinge väst. Det är ett arbete präglat av  myndighetsutövning styrt i lagstiftning och regler. 

Att arbeta i Vattenriket har länge varit en dröm och nu blir den verklighet.
-Under årens lopp har jag sett att här händer det grejer!
I ett år vikarierar han nu för Jonas Dahl och arbetar med våtmarksinriktade projekt och som sakkunnig i frågor kring söt- och saltvattenmiljöer.
-Jag tror att det finns stora möjligheter att vara kreativ och ser fram emot att vara med och påverka markägare att ta steget och anlägga våtmarker på sin mark.

 Arbetet med våtmarker känns meningsfullt, eftersom det bidrar till att minska näringsläckaget.
-Det är viktigt i ett område präglat av jordbruk. Dessutom är våtmarker viktiga för den biologiska mångfalden och ett friskare hav.
Ett hav där hans barn ska kunna dra upp gäddor när de växer upp.
-Den stora grabben följer redan med mig ut ibland och jag har börjat lära den lilla så smått också.

Text och foto: Åsa Pearce

Share This Post

Vattenrikets turister ger klirr i kassan

fredag, 16 december, 2016

31 miljoner kronor. Så mycket pengar spenderade naturum Vattenrikets besökare på transporter, övernattningar, shopping och restaurangbesök i området.


Handelns utredningsinstitut, HUI, har gjort en besökskartläggning och turistekonomisk analys för naturum Vattenriket. Den bygger på 1500 personlig intervjuer som gjordes på naturum april-oktober. Resultatet ligger helt i linje med tidigare analyser 2011 och 2013.
- Naturturism är ett av tre utpekade teman med stor utvecklinspotential för turistföretagen i vårt område. Den här analysen är en bekräftelse på att naturum Vattenriket är en viktig dragare, säger Eva Berglund, turismstrateg, Kristianstads kommun.

Analysen visar att  två tredjedelar av besökarna kommer från en annan del av Sverige eller från utlandet.
-Det är glädjande att vi fortsätter att ha en så stor andel tillresta besökare på naturum, säger Karin Magntorn.

Fina omdömen på TripAdvisor
En bidragande faktor till de många internationella besökarna (15 procent) kan vara de positiva omdömen som besökare lämnar om Vattenriket på TripAdvisor. Naturum Vattenriket har fått den fina utmärkelsen Certificate of Excellence – ett kvitto för boenden, sevärdheter och restauranger som kontinuerligt får bra omdömen från resenärer.

Den som söker på TripAdvisor efter ”naturupplevelser i Skåne” hittar naturum Vattenriket på första plats. Sedan naturum Vattenriket öppnade 27 november 2010 har 736 000 besök räknats. Och många är mycket nöjda med sitt besöka. I receptionen ligger den tionde (!) gästboken i ordningen.

Fantastiska naturupplevelser mitt i stan
Den som bläddrar kan glädjas åt massor med fantastisk omdömen på flera olika språk.
-Kristianstad är en fantastisk stad som har kvar mycket av sina naturliga omgivningar. Här finns fantastiska naturupplevelser som utter och kungsfiskare mitt i stan. Sedan gör naturum sitt till för att förgylla besöket, säger Karin Magntorn.

En tredjedel av besökarna i den turistekonomiska analysen uppger att de bor i Kristianstad.
-Vi märker att Kristianstadsborna kommer tillbaka många gånger för att vara med på våra aktiviter, säger Karin.
På lördagar och söndagar nu i december kan pysselsugna barn i vuxet sällskap komma hit till naturum och pyssla.
-Vi har laddat med nötter, kottar och annat naturligt pysselmaterial. Välkomna!

Här kan du läsa hela rapporten.

Text: Åsa Pearce
Foto: Patrik Olofsson och Åsa Pearce

Share This Post

Vattenrikets arbetssätt sprids i Europa

fredag, 2 december, 2016

Vattenrikets koordinator Carina Wettemark var huvudtalare på konferensen Waddendag i Holland. Deltagare från föreningar, entreprenörer, kommuner och regering fick höra hur Vattenriket arbetar med dialog, samverkan och lokal förankring.

-Det var roligt och hedrande att bli tillfrågad om att medverka. Att delta i internationella konferenser är dessutom en del i vårt uppdrag att sprida vårt arbetssätt i världsnätverken, säger Carina Wettemark.

Hon ser konferensen som ett tillfälle att få inspirera andra och samtidigt själv bli inspirerad. Som huvudtalare blev hon intervjuad i en expertpanel och fick hålla föredrag om Vattenrikets arbete.
– Det var ett stort intresse för community building, hur vi arbetar med lokal förankring och biosfärambassadörer.

Holländarna har planer på att anlägga ett besökscentrum i Waddensee och funderar på att placera det långt ute i fin natur.
-Då berättade jag hur lyckat det blev när vi tänkte precis tvärtom och byggde naturum Vattenriket riktigt tätortsnära, med mindre anläggningar ute i landskapet runt omkring.

Holländarnas intresse var brett och omfattade allt från monitoring och inventeringar  av växter och djur till facebook och instagram. Själva använder de mest twitter.

Med sig hem fick Carina ny kunskap om hur holländarna arbetar med  stora projekt.
-Sedan har jag vidgat vårt kontaktnät och fått ny kunskap om hur man arbetar med ekosystemtjänster på kommunal nivå, som vi kan ha nytta av.

Carina ser på deltagande i konferensen i världsarvet Waddensee som början på ett längre samarbete.
– Holländarna vill gärna komma och hälsa på och se hur vi arbetar i Vattenriket och vi har en del att lära av dem. De arbetar till exempel med branding på ett spännande sätt.

Text: Åsa Pearce
Foto: Gerard van der Veer

Share This Post

Naturens nyttor i fokus på Biosfär 2016

onsdag, 23 november, 2016

Naturens nyttor och Vattenrikets många arter var fokus på Biosfär 2016. Årets forskningskonferens presenterade ett smörgåsbord nya rön om allt från målarmusslornas livscykel till tärnornas flyttning över världshaven.

Begreppet ekosystemtjänst har fått stor uppmärksamhet de senaste åren och forskningen har tagit stora kliv framåt.
- Därför har vi valt detta livsviktiga begrepp som fokus för konferensen Biosfär 2016. Det är också viktigt för oss att lyfta fram all forskning som sker inom biosfärområdet, säger Carina Wettemark, koordinator för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Vattenriket en hjärtefråga
Kommunalråd Heléne Fritzon invigningstalade.
- Vattenriket är en av mina hjärtefrågor. Tillsammans med frågor om utbildning och kunskap. Jag är jätteglad att vi kan knyta samman forskningen, Högskolan och arbetet med Vattenriket med särskilt fokus på de tjänster som naturen bjuder oss på helt gratis.

Att Kristianstad är en riktig ”hotspot” för alla typer av ekosystemtjänster stod klart när Elin Enfors Kautsky, forskare vid Stockholm Resilience Centre, berättade om resultatet av sitt senaste forskningsprojekt i Helgeåns avrinningsområde.
- Här finns mer än genomsnittet bland alla de kommuner vi analyserat, sa hon.
Ekolog Anna Grönlund, som kartlagt ekosystemtjänster i Kristianstads kommun, delade med sig av resultatet.
- Fokus i arbetet har legat på att göra tjänsterna synliga, på karta och i ord och bild.

Hur gör man ett äpple?
I år och nästa år arbetar naturum Vattenriket extra mycket för att förklara vad ekosystemtjänster är med konkreta exempel.
- Vi ägnade förra vintern åt att fundera kring hur vi skulle  kommunicera begreppet på ett begripligt sätt. Vi ville börja med positiva naturupplevelser för att sedan kunna komma fram till en förståelse för begreppet, förklarade Karin Magntorn, naturumföreståndare.
Frukten av tankearbetet blev en artig mångfaldsrunda runt naturum som berättar om alla de ekosystemtjänster som behövs för att göra ett äpple – från fotosyntes till pollinering.

Sedan tog moderator Johan Elmberg, Högskolan Kristianstad, genom en rad föredrag kopplade till Vattenrikets många arter. Ivan Olsson, fil doktor, berättade om arbetet för att få tillbaka målarmusslan till skånska vattendrag.
Universitetslektor Thomas Beery och hans studenter lyfte fram Vattenriket som en viktig arena i undervisningen för Högskolan Kristianstad.

Vattenriket – inte bara vått…
Ett par föredrag uppehöll sig på de torra sandig delarna av Vattenriket. Joachim Regnéll och Magnus Thelaus, Högskolan Kristianstad, föreläste om hur ett ohållbart jordbruk genom tiderna skapat värdefull sandstäpp. Fotograf och inventerare Mikael Gustafsson gav sin syn på strandpaddans framtidsutsikter.

63 skyddsvärda insektsarter - så många småkryp hittade biolog Niklas Johansson när han inventerade insekter i sanddynerna vid Nyehusen i sommar. Nu är han orolig för deras fortlevnad.
-Det har skett stora förändringar sedan 1930talet – både bebyggelse och igenväxning. Längst ner mot havet på dynerna finns många arter kvar, men en bit in i landet har de försvunnet. Det hög tid att återställa ekosystemen, visade han på kartan från Ravlunda till Nyehusen.

Med fantastiska bilder och nya rön om tärnornas flyttningar över världshaven avrundade fotograf Patrik Olofsson och universitetslektor Johanna Grönroos Biosfär 2016.
Längst flyttar silvertärnorna. Under sin livstid flyttar silvertärnan en sträcka som motsvarar 33 varv runt jorden – det du!

Biosfärkonferensen är ett samarbete mellan Högskolan Kristianstad och Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Text och foto: Åsa Pearce

Share This Post

Provfiske ger ny kunskap om livet under ytan

fredag, 11 november, 2016

Tidigare inventeringar har visat på stora mängder fintrådiga alger i Hanöbukten. Årets provfiske pekar på en förklaring. Storspiggen dominerade i näten. Blir de för många äter de upp de små kräftdjuren, som skulle hållit algerna i schack.

I somras undersökte marinbiolog Lena Svensson livet i de strandnära områdena. Hon använde lite nya metoder: småryssjor och en så kallad landvad.
-Småryssjor är helt enkelt små ryssjor med liten maskvidd som fångar mindre fiskar än vad man fångar med nät. Landvad är en variant av trål som man kan dra för hand längs långgrunda stränder. 

Fisket är ett led i arbete med att ta fram ny kunskap om de grunda bottenområdena i Hanöbukten. Ett syfte var att undersöka vilka fiskarter och större kräftdjur som finns och i vilka antal på de grunda bottenområdena i norra Hanbukten.

Det var när Lena inventerade ålgräs och blåstång 2014 och 2015 som hon fick upp ögonen för att det ekologiska systemet inte är i balans. De fintrådiga algerna hade fått breda ut sig alltför mycket.

-Det beror dels på för hög närsaltsbelastning, men jag misstänkte att det dessutom är ett resultat av att det finns för många mellanstora predatorer som äter upp betarna – de små kräftdjur som äter fintrådiga alger, säger Lena.

Stora mängder storspigg
Sommarens fiske stärker hennes hypotes.
-Vi fångade stora mängder storspigg på våren. De äter småbetare och andra undersökningar visar att de har ökat i antal i hela Östersjön. De har ökat sjufaldigt i södra delarna och 45 gånger i centrala Östersjön sedan 1980-talet.

På våren vandrar de in till kusterna för att leka. De vuxna som överlever vandrar sen tillsammans med ungfiskarna ut i Österjön igen på sensommaren.
-Sammantaget äter de enorma mängder småbetare, fiskyngel och fiskägg inne vid kusten. Att de blivit så många beror på ett alltför stort fiske av större rovfiskar som gädda, abborre och torsk, säger Lena.

Ökade närsalter gör att vi har problem med fintrådiga alger i Hanöbukten. Men även hårt fiske på de större predatorerna som torsk resulterar i ökade mängder fintrådiga alger. När stora predatorer fiskas för hårt blir de medelstora predatorerna som storspigg för många vilket leder till att de betande kräftdjuren blir för få och de fintrådiga algerna kan breda ut sig för mycket.
-Det är två problem som förstärker varandra, förklarar Lena. Hon hoppas att resultatet av kan leda till åtgärder.

Ett annat syfte med provfisket var att ta reda på var plattfisk och torsk har sina uppväxtområden.
- Vi måste ge de stora rovfiskarna som abborre, torsk och gädda bättre uppväxtmiljöer och låta dem bli fler.
Resultatet av provfisket publiceras i serien Vattenriket i fokus på Vattenrikets hemsida inom kort.
Text: Åsa Pearce
Foto: Patrik Olofsson

Share This Post