Examensarbeten i Vattenriket


Förändringar mot en ekosystembaserad förvaltning av landskapet i blivande biosfärområden: En studie av Kristianstads Vattenrike och Vänerskärgården med Kinnekulle

Författare; Simon Jonegård
Examensarbete i geografi 10 poäng. Landskapsvetar-programmet, Högskolan Kristianstad 2004
Handledare: Per Olsson, Stockholms universitet

Ladda ner arbetet (781 kb)

 

 

 

SAMMANFATTNING
Biosfärområden är modellområden där myndigheter och lokala aktörer antar utmaningen att praktiskt arbeta mot hållbar utveckling och biologisk mångfald utifrån bl.a. ekosystemansatsen. Ekosystemansatsen ger en strategi för en hållbar förvaltning av landskap, och kan om den används på ett lyckat sätt bidra till att infria målen för konventionen om biologisk mångfald; att bevara biologisk mångfald, att nyttja dessa beståndsdelar på ett hållbart sätt, samt att rättvist fördela den nytta som uppstår vid nyttjandet av genetiska resurser. Trots att biosfärområdeskonceptet har funnits relativt länge som ett verktyg för hållbar utveckling, har det blivit använt i relativt liten utsträckning i de nordiska länderna. I Sverige har emellertid lokala aktörer runt om i landet börjat uppmärksamma fördelarna med konceptet och tagit egna initiativ mot bildandet av biosfärområden. Samtidigt som det finns goda möjligheter att lokalt utforma ett biosfärområde, bör förvaltningen av landskapet dels bygga på internationella strategier som är gemensamma för alla biosfärområden, och dels på lokala strategier som tidigare har utvecklats i området. Syftet med den genomförda studien var att beskriva och analysera de faktorer och strategier som har varit viktiga i transformationen mot en ekosystembaserad förvaltning, och i förlängningen skapandet av ett biosfärområde. Uppsatsen har primärt byggts på fallstudier av:


1) Ekomuseum Kristianstads Vattenrike (som bedriver sin verksamhet inom
biosfärkandidatområdet Kristianstads Vattenrike), och
2) naturvårdsprojektet ”Platåberget Kinnekulle – restaurering och bevarande” (som
bedrivs i biosfärprocessområdet Vänerskärgården med Kinnekulle).


I slutet på 1980-talet skapades möjligheter att förändra förhållningssättet till, och det praktiska arbetet med våtmarkslandskapet runt staden Kristianstad. Transformationen som resulterade i förändringarna var beroende av (i) lokal kunskap om områdets förutsättningar, (ii) sociala nätverk mellan aktörer i området, samt (iii) gemensamma visioner och mål. Genom att nyckelpersoner i området arbetade efter ovanstående strategier, kunde Ekomuseum Kristianstads Vattenrike bildas och en koordinerad samverkan i området starta. Sedan 1989 har verksamheten vid Ekomuseum Kristianstads Vattenrike bedrivits i ”biosfärisk anda” med syftet att bevara och återskapa värdena i området samt att se vattnet i regionen som en resurs.

Genom 15 års aktivt arbete har Ekomuseum Kristianstads Vattenrike lyckats uppfylla de fem operativa vägledare som föreslagits för en förvaltning som utgår från ekosystemansatsen:

(A) fokus på funktionella relationer,
(B) främjande av tillgången till ekosystemtjänster,
(C) flexibel förvaltning,
(D) lokal samverkan, samt
(E) samarbete mellan sektorer.

De framgångar som Ekomuseum Kristianstads Vattenrike – i nära samverkan med lokala aktörer – har lyckats åstadkomma, har resulterat i en ekosystembaserad förvaltning av landskapet och att en stabilare ekologisk situation har kunnat skapas i området.
År 2002 startades ett sexårigt naturvårdsprojekt på Kinnekulle med namnet ”Platåberget Kinnekulle – restaurering och bevarande”. Projektets övergripande syfte ”att tillsammans med markägare, boende och andra intresserade restaurera och skapa förutsättningar för att långsiktigt kunna sköta och bevara de mest värdefulla naturtyperna och arterna på Kinnekulle” har kunnat realiseras genom att bl.a. ett ömsesidigt förtroende har byggts upp mellan myndigheter och lokala aktörer sedan början på 80-talet. De igenväxta markerna på berget ska genom projektet sättas i sådant skick, att de lantbrukare som har djur på reservaten
sedan kan erhålla EU:s miljöersättningar för bevarande av betesmarker och slåtterängar. Dessutom kommer 14 nya, och 2 utvidgade, naturreservat att bildas under projekttiden för att skapa en större långsiktighet för brukarna. Projektledningen har genom ett flexibelt och samverkande myndighetsutövande initierat transformationen mot en ekosystembaserad förvaltning av landskapet på Kinnekulle, som kan öka kapaciteten att hantera framtida
förändringar på berget. Tanken att bilda ett biosfärområde i Vänerskärgården med Kinnekulle väcktes av två av personer i projektledningen, då de i biosfärområdeskonceptet såg stora
likheter med projektets idéer och möjligheter att skapa en permanent förvaltning av landskapet på berget. Intresset av biosfärområdeskonceptet har nyligen smittat av sig till de (till Götene kommun) angränsande Vänerkommunerna Lidköping och Mariestad. För att kunna bedriva en ekosystembaserad förvaltning och skapa ett biosfärområde i
Vänerskärgården med Kinnekulle krävs det att redan befintliga nätverk och regelverk används och utvecklas vidare. Den referensgrupp som har skapats inom ramen för projektet innehåller en bra representation av intressenter på olika nivåer och kan vara av stor vikt för en fortsatttransformation. Dessutom är den framtida utvecklingen beroende av ett kommunalt ställnings och ansvarstagande, samt ett aktivt deltagande av lokala och mellankommunala aktörer.


Tillbaka