Examensarbeten i Vattenriket


Phosphorus distribution, forms and dynamics of riparian zone peat wetland in Kristianstad district, Southern Sweden

Författare: Ann Fristedt
Master of Science Thesis (Examensarbete) 140, 2004. SLU
Handledare: Erasmus Otabbong, SLU

Ladda ner arbetet (700 kb

Sammanfattning (Swedish summary)
Fosfor (P) är en begränsande faktor för primärproduktionen, speciellt i vattensystem. En överbelastnig av näringsämnen (eutrfiering) i tex sjöar kan orsaka obalans i ekosystemet med ökad primärproduktion. I slutändan kan detta orsaka snabbare igenväxning och syrebrist på botten. Eutrofiering kan leda till förändring av artsamhällets sammansättning där blågrönalger tar över. Dessa alger är ofta toxinbildande och många arter har dessutom den konkurrensfördelen att kunna fixera luftkväve (N2). Sjöar övergår naturligt till ett eutrofierat stadie i dess succession. Mänskliga aktiviteter påskyndar denna succession genom diverse utsläpp, så kallad kulturell eutrofiering. En del av den överflödiga näringen har sitt ursprung i
jordbrukslandskapet, där P lakas ut genom marken eller via partiklar och ytavrinning. Få P undersökningar har dock gjorts på mark som inte brukas och som är vegetationstäckta åretom. Denna studie gick ut på att undersöka jorden på en obrukad äng med avseende på P. Studien utfördes inom EU-projektet PROWATER på en provplats i Kristianstad området i södra Sverige. Platsen som valdes är en slåtteräng där jorden består av torv. Ängen översvämmas årligen under vinter och vår av den intill liggande näringsrika Vinneå.

Hypotesen för studien var: Markfosfor omvandlas och dess former omfördelas i varandra beroende på säsong. Hypotesen prövades genom att 1) Bestämma totalfosfor status och distribution i markprofilen; 2) Dela upp totalfosfor i olika fraktioner; 3) Utvärdera säsongernas påverkan på fosfordynamik. Jordprover togs på olika djup med 20 cm intervall ner till ett djup på 1 m. Tre replikat togs vid varje djup och prover togs vid fem tillfällen (September, Oktober, November 2000 och April, Juni 2001). Proverna lufttorkades, maldes och silades (≤2 mm). En stegvis fraktionering med avseende på P gjordes: anjon bytare (resin)
0,5 M NaHCO3, 0,1 M NaOH, 1 M HCl. Total-P bestämdes genom föraskning och
uppslutning. Fraktionerna utlösta av NaHCO3 och NaOH delades dessutom upp i oorganiskt P (IP) och organiskt P (OP). P som inte gick att lösa ut i fraktioneringen, kallad Residual-P, erhölls genom att subtrahera P extraherat med resin, NaHCO3, NaOH och HCl från Total-P.
Total-P varierade mellan 1434 och 4319 mg/kg i profilen. Den största mängden P (2553 –4319 mg/kg) fanns i de översta 40 cm i profilen. P var till största delen organiskt bundet (66-79 % av Total-P). Resultaten visar att P extraherat med NaHCO3, NaOH och Residual-P utgjorde 95-97% av Total-P. Under vintern sjönk mängden Total-P och de största omvandlingarna verkade ske under våren och tidig sommar. pH varierade mellan 3,9 och 5,3.
Vid en korrelationsberäkning mellan P fraktionerna visade det sig att P extraherat av NaHCO3 verkade övergå i Residual-P och i P extraherat med NaOH och vice versa. Likadant var det för P extraherat med HCl som verkade övergå i Residual-P och i P extraherat med NaOH och vice versa. Den här studien innefattade bara prover tagna i jord, därför skulle det vara mycket intressant att vidare undersöka in- och utflödet av P via tex den näringsrika Vinneå och via markvattnet. Växternas upptag skulle också vara intressant att undersöka.

Tillbaka