Förslag på examensarbeten

Förslag på examensarbeten för biologer i Kristianstads Vattenrike

Denna sida tar sin utgångspunkt i en lista med förslag för exarbeten för biologstudenter på Högskolan Kristianstad. I listan nedan beskrivs de projekt som avser Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Komplett lista med förslag på examensarbeten för biologstudenter vid Högskolan Kristianstad (daterad 100208, ansvarig Johan Elmberg) som pdf fil

Kaninen som florapredator

Man vet väldigt lite om hur kaniner påverkar floran i Kristianstads närhet. Med hjälp av burar kan vi stänga ut de hungriga kaninerna och under säsongen jämföra floran med och utan kaninbete. En annan vinkling är att studera buskar och träd som utsatts för kaninbete.

Kontaktperson: Hans Cronert
Naturvårdssamordnare Kristianstad Vattenrike
044-252687, 0708-777735
epost: hans.cronert@kristianstad.se

I sävruggens skydd

Hammarsjön har på senare tid förlorat de flesta av sina sävruggar, men hur detta påverkar art- och individrikdom av bottenlevande djur är inte känt. I detta projekt jämför du evertebratfaunan innanför och utanför ruggarna, eller mellan betesskyddade och betade sävruggar.

Kontaktpersoner:
Lena Vought, Johan Elmberg, 070-2666450, Högskolan i Kristianstad eller
Hans Cronert, Naturvårdssamordnare Kristianstad Vattenrike, 044-252687, 0708-777735
epost: hans.cronert@kristianstad.se

Effekter av gåsbete

Antalet gäss i Nordostskåne har länge ökat, inte minst har antalet grågäss ökat under alla årstider. Gäss är stora fåglar och konsumerar stora mängder vegetabilisk föda var dag. Effekterna av detta bete är ännu mycket litet kända, både kvalitativt och kvantitativt, vilket är ett bekymmer både för lantbruk och naturvård. I detta projekt kan man vinkla sig mot åkermark eller strandängar, men också fokusera på flora/växtlighet eller förekomsten av evertebrater (viktig mat för andra fåglar).

Kontaktpersoner:
Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad, 070-2666450, johan.elmberg@hkr.se
Hans Cronert, Naturvårdssamordnare Kristianstad Vattenrike
044-252687, 0708-777735, hans.cronert@kristianstad.se

Finns större vattensalamandern kvar?

Flera tänkbara vinklingar: Områden som tidigare inventerats – exempelvis Näsbyfältet – kan återinventeras för att bedömda hur beståndet av denna vackra salamander förändrats. Andra områden har aldrig inventerats med denna rödlistade art i fokus, exv. områdena kring Balsberget, Torsebro, Ovesholm-Nävlingeåsen och Linderödsåsen.

Kontaktpersoner:
Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad, 070-2666450, johan.elmberg@hkr.se
Hans Cronert, Naturvårdssamordnare Kristianstad Vattenrike
044-252687, 0708-777735, hans.cronert@kristianstad.se

Karpalundsdammarnas bottenfauna och undervattensväxtlighet

Detta är en skapad men troligen mycket rik vattenmiljö där också den häckande fågelfaunan är exklusiv. Det finns flera närliggande dammar med olika storlek, fiksförekomst och historik, så att jämförelser kan göras. Arbetet kan ha så väl botanisk, entomologisk, fiskekologisk som ornitologisk prägel. Resultaten är också av intresse för Vattenriket-Biosfärområdet.

Kontaktpersoner:
Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad, 070-2666450, johan.elmberg@hkr.se
Hans Cronert, Naturvårdssamordnare Kristianstad Vattenrike
044-252687, 0708-777735, hans.cronert@kristianstad.se

Vedlevande skalbaggar i gamla träd

Gamla träd är en bristvara i våra skogar, men ännu finns en hel del kvar i parker och annan tätortsnära natur. Detta projekt handlar om att studera dessa träds skalbaggsfauna – en djurgrupp där många arters överlevnad står och faller med tillgången på gamla träd. Både naturrreservat och parker väntar på att undersökas.

Kontaktpersoner:
Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad, 070-2666450, johan.elmberg@hkr.se
Hans Cronert, Naturvårdssamordnare Kristianstad Vattenrike
044-252687, 0708-777735, hans.cronert@kristianstad.se

Har vass och säv minskat?

Ruggar av vass och säv är viktiga miljöer för evertebrater, fisk och fåglar. Dessa växter har minskat mycket i Hammarsjön och Araslövsjön, men dessa växters dynamik i många andra sjöar är dåligt känd. Med hjälp av gamla flygbilder och nya inventeringar kan man kartlägga dessa förändringar retrospektivt. Både Råbelövsjön och Oppmannasjön behöevr undersökas, men säkert är fler sjöar av intresse.

Björndjuren i vattenriket

Björndjurens förekomst och livsmönster är dåligt kända, inte minst i Sverige, och det finns därför mycket att utforska kring dessa djur. Detta gäller i synnerhet de björndjur som lever i permanent fuktiga miljöer. Syftet med detta projekt är att undersöka vilka arter av björndjur som finns i de rent akvatiska miljöerna i vattenriket, d v s i sjöar och vattendrag. Projektet kan genomföras när som helst under den isfria tiden på året.

Kontaktperson: Ingemar Jönsson, Högskolan Kristianstad, 044-203429 el. 0702-653841, ingemar.jonsson@hkr.se

Långbensgrodans utbredning och ekologi

Långbensgrodan är en gåtfull och litet känd art som i Skåne-Blekinge-Öland lever på sin yttersta nordgräns. Dess utbredning i Skåne och Blekinge har nyligen inventerats, men ännu återstår många mindre vatten som behöver inventeras eller återbesökas. Flera aspekter av dess fortplantningsbiologi är dessutom okända eller dåligt dokumenterade.

Kontaktperson: Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad, 070-2666450, johan.elmberg@hkr.se

Förändringar i flora och fauna inom Kristianstad Vattenrike under 1900- talet

Hur har den förändrade trofinivån i området (framförallt den direkta och indirekta kväveladdningen/fosforladdningen i vattendrag orsakad av avloppsutsläpp och ökat diffust bidrag från jordbruket) förändrat flora och fauna i sjöekosystem och strandängar i Vattenriket under 1900-talet? Jämförelser görs med tidigare limnologiska undersökningar samt inventeringar av flora och fauna.

Kontaktperson : Hans Cronert, Naturvårdssamordnare Kristianstad Vattenrike
044-252687, 0708-777735, hans.cronert@kristianstad.se

Har evertebratfaunan förändrats i Hammarsjön vid Håslövs Ängar sedan 1990?

Du gör egna fångster av vattenlevande ryggradslösa djur och jämför med en likadan undersökning gjord 1990. Resultatet relateras till flygbilder och dokumentation av vattenväxtlighetens förändring för att försöka förstå skälen bakom eventuella förändringar.

Kontaktperson : Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad, 070-2666450, johan.elmberg@hkr.se

Täthetsberoende effekter på reproduktion hos björndjur

Björndjurens populationstäthet varierar kraftigt mellan till synes identiska mikro-habitat. En av de faktorer som kan ge upphov till svängningar i populationernas storlek är effekter av täthet på livshistoriekaraktärer. I detta projekt undersöker du relationen mellan reproduktion (fekunditet) och populationstäthet hos en eller flera björndjursarter. Studien omfattar fältinsamling och analys av mossor med björndjur. De empiriska studierna kan med fördel kombineras med en enkel teoretisk modellering av täthetsberoende.

Kontaktperson: Ingemar Jönsson, Högskolan Kristianstad, 044-203429 el. 0702-653841, ingemar.jonsson@hkr.se

Uttorkningstolerans hos limno-terrestra och akvatiska björndjur

Björndjur som lever i miljöer som är utsatta för stark uttorkning (sk. limno-terrestra björndjur) har utvecklat en extrem förmåga att klara dehydrering. Björndjursarter som lever i mer permanent akvatiska miljöer brukar däremot sägas sakna förmåga att torka ut. Märkligt nog finns inga undersökningar som bekräftar detta. I detta projekt ska du jämföra uttorkningstoleransen hos björndjur i torra och fuktiga miljöer. Förutom insikt i denna frågeställning kommer studien sannolikt att ge ett värdefullt bidrag till kunskapen om den svenska björndjursfaunan.

Kontaktperson: Ingemar Jönsson, Högskolan Kristianstad, 044-203429 el. 0702-653841, ingemar.jonsson@hkr.se

Kärrspindlarnas ekologi / habitatval

Kristianstads vattenrike har en bra population av den större vattenspindeln, Dolomedes plantarius. Arten är i de flesta europeiska länder utrotningshotad. Dess utbredning och ekologi är dåligt kända. Endast i England finns en del undersökningar gjorda på senare tid. Undersökningen kan göras under sommarhalvåret

Kontaktperson: Lars Jonsson, Högskolan Kristianstad, 044-203413, lars.jonsson@hkr.se

Getingspindelns bytesfångst och födoekologi

Getingspindlar bygger ibland, men inte alltid, nät med s k stabilimentum. Det finns ca 7 olika förslag på vilken orsaken är. En undersökning av byten i näten och olika typer av manipulation kan ge svar på orsaker till detta.

Kontaktperson: Lars Jonsson, Högskolan Kristianstad, 044-203413, lars.jonsson@hkr.se

Granplanteringar som öar – skillnader hos spindelsamhällena i olika typer av granplanteringar

Inventering och/eller jämförelse mellan olika typer av granplanteringar.

Kontaktperson: Lars Jonsson, Högskolan Kristianstad, 044-203413, lars.jonsson@hkr.se

Spindelfaunan i Kristianstads vattenrike

Inventering och/eller jämförelse mellan olika slag av våtmarker, t ex öppna respektive slutna våtmarker, strandkärr respektive kärr som ligger en bit från en sjö.

Kontaktperson: Lars Jonsson, Högskolan Kristianstad, 044-203413, lars.jonsson@hkr.se

Hållevande skalbaggar eller andra insekter i träd

Inventering och undersökning av levnadsförhållanden för olika skalbaggar (finns många jämförbara undersökningar) i ihåliga ekar och andra träd i något av de få områden i Skåne eller Blekinge som fortfarande har någorlunda gott om grova ihåliga träd.

Kontaktperson: Lars Jonsson, Högskolan Kristianstad, 044-203413, lars.jonsson@hkr.se

Dyngbaggar – deras beroende av substrat och markbeskaffenhet

Kontaktperson: Lars Jonsson, Högskolan Kristianstad, 044-203413, lars.jonsson@hkr.se

Dödsbud och andra insekter i ladugårdar och stall

Kan ha fältmässig eller mer teoretisk tyngdpunkt. Existerande data på antal fåglar av olika arter ställs i relation till kända energibehov och skattad tillgång på föda under olika tider på året. Kan ge en fingervisning om Vattenrikets biotoper utnyttjas till sin bärförmåga för vissa arter/artgrupper.

Kontaktperson: Lars Jonsson, Högskolan Kristianstad, 044-203413, lars.jonsson@hkr.se

Födobegränsningar hos änder/gäss – en modellstudie

Kontaktperson : Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad, 070-2666450, johan.elmberg@hkr.se

Häckningsframgång i relation till föda och häckplats

Kan avse änder, vadare eller vilken fågelgrupp som helst. Man vet förvånansvärt lite om hur häckningsframgången varierar inom många arter i relation till födotillgång och skydd i olika slags (men närliggande) biotoper. Med Vattenriket i fokus finns många tänkbara jämförelser, både vad gäller arter och biotoper. Måste utföras under våren/försommaren.

Kontaktperson : Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad, 070-2666450, johan.elmberg@hkr.se

Styr viltvattens ålder förekomst av evertebrater och andfåglar?

Att anlägga viltvatten är ett populärt och enkelt sätt att få häckande andfåglar på sina marker. Det är dock inte bara andfåglar som gynnas utan också vattenlevande evertebrater. Detta projekt syftar till att studera om viltvatten av olika åldrar skiljer sig avseende förekomst av evertebrater och andfåglar. Dessutom samlas data in på andfåglarnas häckningsframgång. Studien genomförs april-juli.

Kontaktperson: Gunnar Gunnarsson, Högskolan Kristianstad, 044-203451, gunnar.gunnarsson@hkr.se

Är häckningsframgången hos mesar täthetsberoende?

Att få mesar (främst talgoxe) att häcka i holkar är ganska enkelt. Detta projekt är en experimentell studie där man ser sätter upp holkar i ett antal skogspartier i två olika tätheter (låg och hög) för att studera om hypotesen att häckningsframgången är täthetsberoende stämmer. Holkarna sätts upp under hösten eller tidig vinter, och häckningen studeras mars-juni.

Kontaktperson: Gunnar Gunnarsson, Högskolan Kristianstad, 044-203451, gunnar.gunnarsson@hkr.se

Inventering av grod- och kräldjur

Med undantag för nyss startade initiativ för stink/strandpadda vet man ytterst lite om utbredning och tätheter hos groddjur och kräldjur (främst snok och sandödla) i Vattenriket. Till exempel behöver lövgrodans expansion norrut på Kristianstadslätten studeras. Beroende på arter i fokus kan alla månader mellan mars och juli komma ifråga.

Kontaktperson : Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad, 070-2666450, johan.elmberg@hkr.se

Hur farliga är isolat av E.coli från naturen?

Tarmbakterier som E. coli transporteras ut i naturen via avlopp och reningsverk. Väl där ute är den allmänna teorin den att ju ”farligare” E. coli-isolaten är, desto snabbare elimineras de i konkurrensen med andra, bättre för miljön anpassade bakterier. Men är detta sant? Vi har preliminärt sett att E. coli-isolat från reningsverk inte alls är mindre resistenta mot antibiotika eller bär på färre virulensgener kopplade till urinvägsinfektioner. Mycket i detta ämne återstår dock att studera. Vilka övriga virulensgener finns bland reningsverksisolaten? Uttrycks generna hos isolaten eller är det bar tysta gener vi hittar? I projektet kommer du att få använda dig av vävnadsodling och cellcytotoxiska metoder samt PCR identifiering av virulensgener.

Kontaktperson: Ann-Sofi Rehnstam-Holm, Högskolan Kristianstad, 044-203452

Hur reagerar musslor på E.coli och Vibrio-stammar med olika virulens?

E .coli-stammar har olika gener som kodar för virulens i olika former. Man vet idag att musslor dödar många ofarliga salmonellastammar, men hur ser det ut med E. coli och Vibrio-stammar? Genom att mata musslor med bakterier av olika virulens kan man testa hur de reagerar över tid och om musslans immunförsvar slår ut bakterierna och om de kanske till och med ser bakterierna som föda. Klarar sig olika musselarter lika bra mot patogena stammar och vilken inverkan har abiotiska faktorer (temperatur, pH, salinitet) på musslans immunsvar och överlevnad? Om musslorna ska användas som mänsklig föda är det även av stort intresse att se vid vilken koktemperatur och koktid bakterierna avdödas.

Kontaktperson: Ann-Sofi Rehnstam-Holm, Högskolan Kristianstad, 044-203452

Sambandet mellan bakterieplanktonblomningar och algblomningar

Vad är det som styr hur en planktonblomning utvecklas och avklingar? Vibrio är bakterieplankton som finns naturligt i de flesta hav. Där lever de i ett nära samband med andra plankton och man vet idag att t.ex. V. cholera-epidemier kan starta efter en avklingad algblomning då det finns gott om organiskt lättillgängligt kol i vattnet. Men hur interagerar alger och Vibrio ? Vi har i tidigare försök sett att vissa algarter dödar Vibrio, medan andra gynnar dem. Är dessa kemiska signaler lösliga i vattnet eller behövs direktkontakt? Agerar olika stammar av samma algart olika mot Vibrio?

Kontaktperson: Ann-Sofi Rehnstam-Holm, Högskolan Kristianstad, 044-203452

Hur förändras ett planktonsamhälle över en musselbädd?

Varför ligger musselbanken där den ligger? Analyser av vattenparametrar (närsalter, bakterier, alger m.m.) före och efter en musselbank.

Kontaktperson: Ann-Sofi Rehnstam-Holm, Högskolan Kristianstad, 044-203452

Vindkraftverkens påverkan på rastande tranor och gäss

Trots att vindkraften byggs ut fortlöpande vet man fortfarande ganska litet om hur kraftverken påverkar rastande och födosökande fåglar. Vid Hovby finns goda möjligheter att jämföra fåglarnas beteende i detta avseende, särskilt under intensiva rastperioder under höst och senvinter/tidig vår.

Kontaktperson : Hans Cronert, Naturvårdssamordnare Kristianstad Vattenrike
044-252687, 0708-777735, hans.cronert@kristianstad.se

Lyckas tidiga häckare bättre än sena?

Hos många fågelarter som häckar på marken är det en fördel att häcka tidigt på säsongen, men heller inte så tidigt att ungarna inte har någon mat när de kläcks. Ämnet har dock inte studerats närmare hos andfåglar i Sverige. Detta jobb passar den som är rädd för att vara utomhus: alla data är redan insamlade och avser gräsänder häckande i Skåne och Västerbotten.

Kontaktperson : Johan Elmberg, Högskolan i Kristianstad, 070-2666450, johan.elmberg@hkr.se

Inventering av evertebrater och svampar i skogsbiotoper med olika lång kontinuitet

Kontaktperson: Lars Jonsson, Högskolan Kristianstad, 044-203413, lars.jonsson@hkr.se

Tillbaka