Pilgrimsfalkarna på vattentornet




Tre ungar från häckningen 2010 på vattentornets bolåda.
Foto Patrik Olofsson/N.

Under drygt tio års tid har pilgrimsfalkar uppehållit sig vid vattentornet i Kristianstad. Våren 2012 har man kunnat följa häckningsbestyren via en webbkamera. Mer än 35 000 unika besökare har förundrats och glatts åt den lyckade häckningen och de fyra ungarna. Den glada historien fick dock ett mycket mörkt slut den 20 juni, då pilgrimsfalkshanen hittades död. Strax därefter hittades två av ungar döda och någon dag senare ytterligare en unge. Troligen är ingen i familjen längre i livet. Fåglarna är skickade till Statens Veterinärmedicinska Anstalt för analys och en polisanmälan har gjorts för utredning om något brott begåtts.

 


Historik

Ungar i kullen 2011. Foto Patrik Olofsson/N. Foto Patrik Olofsson/N.

 

Pilgrimsfalkarnas historia på Kristianstads vattentorn började redan hösten 2001 då en hona slog sig ner på vattentornet. Här tillbringande hon de följande vintrarna med att jaga kajor och stadsduvor. Hon anlände punktligt i mitten av september och drog norrut i mitten av april vilket sannolikt indikerade att hon häckade långt norrut. En bolåda sattes upp på vattentornet men den förblev oanvänd de närmaste åren.
Det dröjde ända till oktober 2006 innan falkhonan fick sällskap av en hane och nu trodde många att ljuv musik skulle uppstå. Fåglarna sågs tidvis inne i bolådan men trots hanens ihärdiga uppvaktningsförsök lämnade honan Kristianstad varje vår och kvar satt en snopen hane.

Den tyska honan. Foto Patrik Olofsson/N
Den tyska honan. Foto Patrik Olofsson/N.

Första häckningen 2010

Så äntligen vårvintern 2010 kunde vi notera en ny hona på vattentornet. Denna gång var fågeln ringmärkt. Det visade sig att hon märkts som bounge 2008 i Mecklenburg, i norra Tyskland, knappt 30 mil från Kristianstad. Detta par fick tre ungar, en hane och två honor, som ringmärktes av projektledaren Peter Lindberg i början av juni 2010.

Falkungarna blev flygfärdiga efter cirka en månad och redan efter några dagar på vingarna gjorde ungarna längre flygturer, från vattentornet, kyrkan och kvarnen ut till Isternäsets ledningsstolpar där de matades upp ytterligare några veckor innan de blev självständiga. Någon information om ungarna har inte kommit in under deras första år men sannolikt var det den unge hanen som sågs jaga över Äspetlagunen i mitten av augusti.

Häckningen 2011

Häckningssäsongen 2011 häckade falkarna åter. Det är samma adulta fåglar, den tyska honan och den omärkta hanen med permanent vingskada. Falkarna fick tre ungar, som även de har förses med färgringar: På höger ben blå ring och på vänster ben en ring som är blå över röd med koderna: VL, VK och AK. 

Häckningen 2012

Pilgrimsfalkarna fick en ny bolåda med kamera i januari 2012. De accepterade den nya bostaden och skred till häckning. Det första ägget värptes den 25 mars och sedan kom ytterligare tre ägg med en dags mellanrum. Den 2 maj kläcktes det första ägget och två dagar senare kunde man se fyra dunbollar.
Läs mer Första ägget kläckt hos pilgrimsfalkarna

Kommande veckor kunde vi följa hur falkarna snabbt blev större och större. Falkparet turades om att mata ungarna med stadsduvor och kajor och en och annan strandängsfågel. Den 24 maj var det dags för ringmärkning av svenska pilgrimsfalksprojektet. Det visade sig vara två pojkar och två flickor. Ungarna vägdes och förseddes med färgringar. Vid märkningen berättade man från svenska pilgrimsfalksprojektet att en av ungarna från kullen på vattentornet 2010, en hona, i år påbörjat häckning på den gamla gasklockan i Göteborg.
Läs mer Ringmärkning av pilgrimsfalkarna

Den 5 juni gjorde de två större ungarna, hanarna, sina första flygturer och efter några dagars väntan var alla fyra ungarna på vingarna.

Den lyckosamma häckningen fick ett mycket dystert slut den 20 juni då pilgrimsfalkshanen hittades död. Därefter har tre ungar hittats döda. Man kan befara att ingen i pilgrimsfalksfamiljen längre är i livet. Fåglarna är skickade till Statens Veterinärmedicinska Anstalt för analys och en polisanmälan har gjorts för utredning om något brott begåtts.
Läs mer Pilgrimsfalkhanen på vattentornet är död och Ytterligare två ungar har hittats döda.
Läs också Kristianstadsbladets artikel Ännu en död pilgrimsfalk.


Vad blir det till mat?


Kaja. Foto Christer Neideman/ Sländan.
Kaja. Foto Christer Neideman/ Sländan.
Den ensamma honan som höll till på vattentornet levde under vintrarna främst på kajor och stadsduvor. Under våren tog hon även en del krickor, skrattmåsar och vadare. En ringmärkt skrattmås som tagits av falken var märkt som unge i Wasa, Finland några år tidigare och med tanke på att fyndet gjordes i början av april var skrattmåsen sannolikt en rastande individ på väg upp till häckningsplatsen i Finland. Fynd av rester från flera rörhönor och morkullor indikerar att falken även jagade under natten.

I samband med att det häckande paret etablerades studerades finns vissa iakttagelser av födovalet. En dag i början av april 2010 uppvaktade hanen den tyska honan med fyra byten av högst varierande storlek; stare, enkelbeckasin, bofink och skrattmås. Senare under säsongen när bolådan kollades noterades gott om kajor, tamduvor, krickor och ett par rödbenor.

Bytesrester i bolådan 2011 visar hittills att falkarna liksom i fjol huvudsakligen lever av kajor. Här finns även gott om rester från både ringduvor och tamduvor. Enstaka fynd av skrattmås, kricka och rödbena och även ben från två rödspovar, varav den ena ringmärkt.


Övervintring

Pilgrimsfalken har sin flyttningstopp i september. Nära hälften av alla vinteråterfynd har gjorts i västra Frankrike. En viss del av fåglarna från södra Sverige kan övervintra i Sverige och Danmark medan nordliga fåglar flyttar längre med Senegal i Västafrika som det mest avlägsna fyndet.  


Gifter och framtid

Gammal pilgrimsfalkshona Genom boplatsskydd, maskinkläckning av tunnskaliga ägg, avel och minskad förföljelse har de svenska pilgrimsfalkarna nu åter fått luft under vingarna. Idag häckar minst 275 par i landet, varav cirka 90 par i södra Sverige.

Halterna av kvicksilver, DDT och PCB är idag betydligt lägre i falkarna än tidigare men det senaste decenniet har mycket höga halter av bromerade flamskyddsmedel påträffats i falkäggen. En studie som nyligen gjorts visade att halterna av högbromerade flamskyddsmedel var 400 gånger högre bland vilda pilgrimsfalkar än i falkar som hållits i fångenskap, vilket indikerar att flamskyddsmedel anrikas i näringskedjan. De uppmätta värdena visade till och med att mängden bromerade flamskyddsmedel i de svenska falkäggen var bland de högsta som påträffats i fågelägg.

Vi är omgivna av bromerade flamskyddsmedel som blandas in i exempelvis plaster och textilier. Alla datorer, mobiltelefoner, bilar och flygplan innehåller flamskyddsmedel som ska försvåra att det börjar brinna. Vid framställningen av bra flamskyddsmedel har man eftersträvat att få fram en substans som är kemiskt stabil och inte bryts ner så lätt vilket fungerar så länge flamskyddsmedlet sitter i den produkt den är ämnad för.

Problem uppstår när produkterna skrotas, hamnar på soptippar eller eldas upp eftersom flamskyddsmedel då läcker ut i naturen. Ämnena är liksom PCB och DDT mycket fettlösliga och de tas lätt upp av olika organismer. Även om flamskyddsmedlen förbjöds idag kommer de att finnas kvar i naturen lång tid framöver. 
Sannolikt får falkarna i sig en stor del av de bromerade flamskyddsmedlen genom födan på övervintringsområden i Europa. Exakt hur dessa nya ämnen påverkar falkarna vet vi inte men mycket talar för att höga halter kan påverka hormon- och nervsystemet och försämra immunförsvaret. Möjligen kan forskarna redan nu se ett samband mellan höga halter och minskad häckningsframgång hos de svenska pilgrimsfalkarna.

Faktaruta pilgrimsfalk (Falco peregrinus)

Pilgrimsfalken är vår snabbaste rovfågel som i störtdykningar kan komma upp i hastigheter av drygt 300 km/h. Arten for illa under 1900-talet och var på väg att utrotas, men håller nu på att repa sig. Den häckar i klippbranter eller ibland, som i Kristianstad, på "konstgjorda klippor" som vattentorn och brofästen. Pilgrimsfalken är trogen sin hemort och återvänder oftast till samma häckningsplats år efter år. Det är vi särskilt tacksamma för här i Kristianstad!

Storlek
Längd: 40-50 cm
Vingbredd: 80-110 cm (honan är större än hanen)
Vikt: Hanar ca 450-750 g, honor 900-1500 g.

Utbredning

I Sverige häckar pilgrimsfalken i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland, Östergötland, på Gotland och i södra Värmland, i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. (Källa: ArtDatabanken) 

Antal
Minst 275 par i Sverige år 2010 (Källa: ArtDatabanken).

Rödlistad
I Sverige som sårbar (VU).

Föda
Falkarna i Kristianstad äter till exempel kajor, stadsduvor, krickor, skrattmåsar och vadare.  

Häckning
Honan blir könsmogen vid 2 års ålder och hanen som regel vid 3 år. Äggläggning i april, 2-4 ägg. Äggen värps med cirka 2 dygns mellanrum och kullen börjar vanligtvis ruvas först vid 3:e ägget eller när den är fullagd. Äggen ruvas ca 28-34 dygn av båda föräldrarna, men mest av honan. Hannen har huvudansvaret för jakten under ruvningsperioden och när ungarna är små. Ungarna blir flygfärdiga efter ca en månad. Häckande par återvänder oftast till samma häckningsplats år efter år.

Flyttning:
Pilgrimsfalken är huvudsakligen en flyttfågel och lämnar Sverige i september. Nära hälften av alla vinteråterfynd har gjorts i västra Frankrike. En viss del av fåglarna från södra Sverige kan övervintra i Sverige och Danmark medan nordliga fåglar flyttar längre med Senegal i Västafrika som det mest avlägsna fyndet.  

Tillbaka