Vattenriket i fokus


Vattenriket i fokus 2009:02

Ekosystemtjänstanalys i Kristianstads Vattenrike
Pilotstudie strandängar


Författare Marmar Nekoro och Jennie Svedén
April 2009


Foto Patrik Olofsson och Karin Magntorn

Ladda ner rapporten (5 mb)


Förord

Begreppet ekosystemtjänster har använts i forskarvärlden under många år, men tyvärr är det mycket dåligt känt bland gemene man, samhällsplanerare, beslutsfattare m.fl.

Inför arbetet med att få Kristianstads Vattenrike godkänt av Unesco, som ett internationellt biosfärområde, ville vi passa på att introducera begreppet ekosystemtjänster för en bredare allmänhet. I den tidningsbilaga, som i maj 2004 delades ut till alla hushåll i Kristianstads kommun och som beskriver det framtida arbetssättet för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, introducerade vi också begreppet ekosystemtjänster.

Så här står det i tidningsbilagan, under en stor bild med barn vid Helge å.
Hur många tänker på att naturen och i det här fallet vattnet och våtmarkerna producerar tjänster som vi ofta tar som givna och därför sällan tar med i våra ekonomiska balansräkningar? Våtmarkerna kring Helge å och sjöarna fungerar t ex som vattenrenare, som utjämnare av vattenflöden samt rekreationsområden. Detta brukar man kalla ekosystemtjänster.
Utan naturens ekosystemtjänster och de varor som naturen producerar kan inte människan överleva. Här finns en viktig uppgift för forskare att tillsammans med den kunskap som finns i bygden identifiera dessa tjänster och sedan använda dessa i arbetet med planering, utveckling och bevarande.

Föreliggande rapport kan betraktas som ett direkt första resultat av den önskan som uttrycktes år 2004.

Genom mångårigt samarbete med Biosfärkontoret kunde Naturvårdsverket år 2007 anvisa speciella medel för en pilotstudie om ekosystemtjänster i Vattenriket. Uppdraget gick till biologerna Marmar Nekoro och Jennie Svedén vid Stockholm Resilience Centre (Stockholms universitet). Arbetet har utförts i nära samarbete med Biosfärkontoret.

Med denna rapport som hävstång hoppas vi att det framöver kommer att kunna utföras många arbeten med inriktning mot ekosystemtjänster bl.a. i Vattenriket.

Avslutningsvis vill vi också tacka alla intervjuade aktörer med olika intresseinriktningar för strandängarna. Utan er medverkan hade det inte denna rapport varit möjlig.

Författarna ansvarar själva för innehållet i rapporten. 

Sven-Erik Magnusson
Chef Biosfärkontoret
Koordinator Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Sammanfattning

I denna undersökning har vi haft syftet att kvalitativt kartlägga de ekosystemtjänster som tillhandahålls av strandängarna i Kristianstads Vattenrike, samt att utarbeta en metod för denna kartläggning. Ekosystemtjänster definieras som de nyttor som människor får från ekosystemen. Dessa nyttor tas ofta för givna, men den FN-initierade studien Millennium Ecosystem Assessment (MA) visar att tillståndet hos ekosystemen och tillgången på ekosystemtjänster har försämrats kraftigt. I en av de svenska delstudierna inom MA studerades biosfärområdet Kristianstads Vattenrike i nordöstra Skåne. I Kristianstads Vattenrike finns Sveriges största område med hävdade inlandsstrandängar. Strandängarna är beroende av återkommande översvämningar och hävdas genom bete och slåtter, vilket ger upphov till öppna områden med rik biologisk mångfald och arter som är sällsynta eller unika.

Vår studie, en s.k. social-ekologisk inventering, bygger vidare på MA och visar att, enligt berörda intressenter, finns samtliga grupper av ekosystemtjänster (se nedan) representerade i strandängarna i Kristianstads Vattenrike. Inom gruppen av (1) reglerande tjänster nämndes vattenreglering och vattenrening som viktiga funktioner. I litteraturstudien fann vi även indikationer på att klimatreglering kan listas som en reglerande tjänst från strandängarna. De (2) försörjande tjänster som identifierades under studien var nötkött, foder, färskvatten och gödsel. Foder och nötkött är tätt kopplade till just strandängsmiljön genom den hävd med bete och slåtter som bedrivs på ängarna. Olika (3) kulturella tjänster nämndes mest frekvent och av flest respondenter. Exempelvis har rekreationsmöjligheter som fågelskådning, vandring och skridskoåkning, samt strandängarnas kopplingar till platskänslan och som en symbol för Kristianstad tagits upp. Andra viktiga kulturella tjänster är inspiration, undervisning på olika stadier, samt kulturhistoria. De (4) stödjande tjänster som identifierats, och som även ligger till grund för övriga tjänster, är vattenflöden, näringsflöden och primärproduktion.

Flera hot mot strandängarna och de ekosystemtjänster som de genererar har framkommit under studien. Ett ofta nämnt sådant är att hävden upphör, till följd av olika orsaker såsom generationsskiften, förändringar i ersättningssystem eller minskad lönsamhet. Ett annat nära kopplat hot är förändrade högvattensmönster som, orsakat av klimatförändringar, kan försvåra eller förhindra hävden. Även en kraftigt ökad gåspopulation anses försvåra förvaltningen av strandängarna. Exploatering av olika slag, samt utdikning, nämns som hot som kan minska arealen strandäng till förmån för annan markanvändning, och därmed påverka ekosystemtjänsterna.

Strandängarna i Kristianstads Vattenrike är direkt beroende av förvaltning genom hävd samt årliga översvämningar. Skulle dessa cykliska förutsättningar förändras eller upphöra, skulle detta påverka genererandet av ekosystemtjänster, samt med största sannolikhet påverka ekosystemets resiliens (systemets långsiktiga förmåga att hantera störningar och omorganiseras eller återgå till ursprungsläget, samtidigt som funktionerna bibehålls). Lokal ekologisk kunskap och adaptiv förvaltning av strandängarna är därmed viktigt, både för bibehållandet av ekosystemets resiliens och för genererandet av ekosystemtjänster som är av direkt och indirekt vikt på ett regionalt, nationellt och internationell nivå.


Tillbaka