Vattenriket i fokus


Vattenriket i fokus 2009:08

Ekosystemtjänster - ett verktyg för hållbar utveckling

Rapport från konferens i Kristianstad 10-11 juni 2009


Foto Patrik Olofsson/N

Ladda ner rapporten (8,9 mb)


Förord

Ekosystemtjänster är de nyttor som människorna får från naturen. Många av tjänsterna från ekosystemen är inte beaktade eller identifierade och finns därför inte med i de ekonomiska kalkylerna.

En konferens om ekosystemens tjänster och tillämpningen av begreppet ekosystemtjänster för planering av ett hållbart samhälle arrangerades på Krinova i Kristianstad den 10-11 juni 2009.
I programmet ingick också en exkursion med Flodbåten på Helge å, där några av områdets ekosystemtjänster både beskrevs och kunde upplevas.

De medverkande beskrev ekosystemtjänster i teori och praktik med internationella, nationella och lokala exempel bl a berättade forskare från New Orleans om översvämningarna av staden och forskare från University of Massachusetts beskrev staden New Yorks dricksvattenförsörjning.
Nationellt och lokalt beskrevs bl a Östersjön och projekt i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Arrangörer för konferensen var Högskolan Kristianstad, Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike och Krinova Science Park.
Nationellt medverkade bl a Naturvårdverket, Jordbruksverket, Stockholm Resilience Centre, Centrum för biologisk mångfald, ArtDatabanken, Länsstyrelsen i Skåne län och Kristianstads kommun.
Ett stort tack till den amerikanska ambassadören, Michael Wood i Stockholm, som kunde ordna en finansiering av resan till Kristianstad för forskarna från New Orleans och New York.

Denna rapport har kunnat komma till stånd tack vare generöst bidrag från Länsförsäkringar i Kristianstad och Högskolan Kristianstad.
Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike har också praktiskt och ekonomiskt medverkat vid produktion och finansiering av rapporten.
Alexandra Odevall, företaget Nyfiken Grön, Stockholm, har skrivit texterna som sammanfattar konferensens presentationer.

Föredragshållarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.

Sven-Erik Magnusson
Chef Biosfärkontoret
och koordinator för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Bakgrund och sammanfattning

Urban Emanuelsson, professor, Högskolan Kristianstad och Centrum för biologisk mångfald, CBM

Allt sedan FN:s stora miljökonferens i Rio 1992 så har Biologisk Mångfald blivit ett allt mer centralt begrepp i den internationella miljödiskussionen. Begreppet är mycket omfattande och kan i korthet definieras som ”allt liv på jorden”. Det är kanske ingen nyhet att vi människor står oss slätt om vi föröder livsprocesserna på jorden, men det som var nytt för många politiker 1992 var kanske att det behövs så många vilda djur-, växt och svamparter om människan skall klara sig på sikt. Från att har varit helt koncentrerade på att de vanligaste domesticerade djur- och växtarterna skall finnas kvar så kom man till en insikt om att mångfalden behövs såväl bland de domesticerade arterna som de vilda. En omfattande diskussion har sedan förts om hur många av arterna och även generna inom arterna som skall finnas kvar om våra livsprocesser skall fungera på sikt. Utan att veta svaret på denna stora fråga så kan man dock säga att allt eftersom så blir det uppenbart att många oväntade arter, gener och miljöer visat sig behövas, sådana vi inte uppskattade så mycket tidigare. Att dock påstå att ”alla arter behövs” är dock en stark överdrift. Vi skall dock inte glömma att vi också av rent etiska skäl kanske skall spara arter som vi inte har någon rimlig praktisk nytta av.

Under de senaste 10 åren har så begreppet Ekosystemtjänster vunnit allt större plats i den internationella diskussionen. Ekosystemtjänsterna var åtminstone för mig till för några år sedan sådana biologiska processer som var viktiga för människan materiella försörjning. FN-systemet har dock via ett antal stora forskningsrapporter också inkluderat etiska, religiösa och kulturella värden bland ekosystemtjänsterna. Personligen är jag inte helt förtjust i denna vida definition då den på något sätt blir så omfattande att den lite riskerar att förlora sin skärpa när det gäller att stå upp för naturens värde för oss människor. I en diskussion som ofta ställer naturen mot diverse materiella ”framsteg” och att t ex räkna välfärd med hjälp av klassisk BNP behöver vi faktisk delvis anpassa oss till ”ekonomernas språk”. Detta gjorde man i Sternprapporten som gällde klimatpåverkan på jorden.

Skärskådar man så begreppet Ekosystemtjänster så består det i realiteten till allra största delen av de tjänster som den biologiska mångfalden kan ge människorna. Frågan återkommer därför snart till frågan om hur viktiga olika delar av den biologiska mångfalden är för att Ekosystemtjänsterna skall fungera. Om man då definierar Ekosystemtjänster på ett mycket brett sätt så riskerar man omedelbart att komma till slutsatsen att all biologisk mångfald behövs. Så blir det t ex genom att föra in kulturella och etiska definitioner bland ekosystemtjänsterna. Det finns t ex stora grupper i västvärlden som anser att alla arter skall få finnas kvar av etiska skäl. Personligen hyser jag denna uppfattning själv, men jag skulle föredra att inte dra in denna åsikt när vi diskuterar ekosystemtjänsterna, helt enkelt för att jag tror att det finns tillräckligt stort antal arter som behövs för att vi på ett bra sätt skall kunna vidmakthålla alla de ekosystemtjänster som har en praktisk betydelse för oss.

På denna konferens i Kristianstad så har också den verkliga tyngdpunkten hamnat på för samhället verkligen viktiga ekosystemtjänster, sådana ekosystemtjänster som är lätta att förklara för politiker. Vattenriket här i Kristianstad har just visat en mycket stark koppling mellan den biologiska mångfalden i våtmarker och en mängd viktiga världen för samhället, inte minst ekonomiska sådana. Exempel från bl a USA har också visat det enorma värdet för samhället som det ligger i att behålla relativt intakta ekosystem såväl i våtmarker som i bergsregioner. Exempel från Sverige har också gått in på mer detaljerade system t ex i tätortsmiljöer.

Vi måste också förstå hur samhället kan skapa morötter för olika aktörer i landskapet att verkligen ta tillvara ekosystemtjänsterna. Hur dessa styrmedel kan se ut för våtmarksmiljöer, jordbrukslandskapet och skogen har visats. Vi har kommit en bra bit på väg, men mycket återstår.

En konferens som denna i Kristianstad får förhoppningsvis fler efterföljare och ett av de verkligt viktiga ämnen som allt mer måste fokuseras på för både forskarsamhället, myndigheter och praktiker rör kopplingen mellan olika delar av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Rakt på sak gäller det att bättre förstå vilka arter och funktioner som är de viktigaste att behålla, men inte minst också att återfå och restaurera. Om vi vägrar att ”gradera” mellan olika delar av den biologiska mångfalden så har vi heller inget instrument att använda när vi skall prioritera medel i framtiden mellan olika restaureringsprogram.

Tillbaka