Frågor och svar
Eftersom biosfärområden i dess moderna utformning är en helt ny företeelse i Sverige finns det säkert många frågor kring detta begrepp. Här försöker vi besvara några av de vanligaste frågorna som brukar ställas till oss som arbetat med ansökan till UNESCO.
Vad betyder ordet biosfär?
Biosfären är den del av jordklotet där det finns liv.
Vad är syftet med ett biosfärområde?
Biosfärområden skall bevara biologisk mångfald och samtidigt gynna social och ekonomisk utveckling med lokal förankring. De skall också vara arenor för forskning och undervisning. Här skall alltså flera syften samverka och förstärka varandra.
Hur många biosfärområden finns det?
I hela världen finns det (juli 2005) 482 biosfärområden och av dessa ligger ca 200 i Europa. I Sverige finns i dagens läge inget biosfärområde som uppfyller de moderna internationella kraven. Kristianstad arbetar nu för att uppnå detta mål. Biosfärområdet vid Torneträsk, som bildades 1986, arbetar också med att så snart som möjligt kunna uppfylla dessa kriterier.
Hur många biosfärområden kan det bli i Sverige?
Sett ur ett internationellt perspektiv skulle det på sikt kanske kunna bli ca 5-10 biosfärområden här i landet.
Vilka krav ställs på ett biosfärområde?
Tre funktioner skall uppfyllas:
Bevarandefunktionen (bidra till bevarande av landskap, ekosystem, arter och genetisk variation)
Utvecklingsfunktionen (främja ekonomisk utveckling och samhällsutveckling som är socio-kulturellt och ekologiskt hållbar)
Logistiska funktionen (stöd för demonstrationsprojekt, miljöutbildning och praktik, forskning och miljöövervakning).
Även en zonindelning skall upprättas.
Vad menar UNESCO med zonindelning?
Varje biosfärområde innehåller kärnområden där främsta syftet är att bevara känsliga och värdefulla arter och naturtyper. Dessa områden omges vanligen av buffertzoner, där naturvård är ett av syftena och där också människor verkar och bor. Dessa zoner omges av ett utvecklingsområde där främjandet av hållbar utveckling är främsta målet.
Hur kommer zonindelningen att användas i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike?
Det kommer att vara ett redskap för prioritering och skapande av resurser för att tillsammans med lokalbefolkningen, finansiärer m fl försöka avvärja hot och utveckla värdena i kärnområden och buffertzoner.
Hur blir man ett biosfärområde?
Biosfärområden nomineras av nationella regeringar och skall vara förankrade på regional och lokal nivå. Därefter kan MAB/UNESCO ge området officiell status som biosfärområde om det uppfyller kraven.
Hur ser man att man kommit in i ett biosfärområde?
Utomlands finns ofta stora informationsskyltar vid de större vägarna in i biosfärområdet.
Var åker man för att finna fakta om biosfärområdet?
Ofta finns ett biosfärcenter strategiskt placerat i landskapet med utställningar, turistinformation, samlingssal, arbetslokaler mm. Dessa byggnader kan ha mycket olika utseende och historia. Det kan t.ex. vara nybyggt som i Schaalsee Biosfärområde i Tyskland eller ett restaurerat gammalt slott som i Vosges du Nord Biosfärområde i Frankrike.
Om det nu kommer mer folk, förstörs då inte naturvärdena?
Av erfarenhet bl.a.vid arbetet med att göra besöksplatser ute i landskapet i Ekomuseum Kristianstads Vattenrike vet vi att om man gör stigar, spångar, torn, parkeringsplatser mm så tar sig de flesta besökarna fram här. Genom att anlägga dessa platser på ställen, där man kan
kombinera en maximal upplevelse av området med en minimal påverkan av omgivningarna, behöver ett ökat antal besökare inte utgöra något hot mot värdena.
Varför skall Kristianstads Vattenrike vara ett biosfärområde?
Här finns stora landskaps- och naturvärden koncentrerade inom ett relativt litet område. Många av värdena kan också utnyttjas och utvecklas på ett för värdena hållbart sätt. Många
människor bor i området och en del av värdena är helt beroende av fortsatt bruk av
landskapet t.ex. strandängarna i våtmarksområdet. I biosfärområdet finns stora möjligheter att utveckla och visa hur bevarande och utveckling skall gå till.
Sedan många år har också information och undervisning skett ute i landskapet med
hjälp av ekomuseum och naturskola.
Hur stort är Biosfärområde Kristianstads Vattenrike och vad omfattar det?
Biosfärområdet är ca 104 000 ha stort och omfattar Helgeåns nedre
avrinningsområde i Kristianstads kommun och en bit ut i Hanöbukten.
Borde inte Biosfärområde Kristianstads Vattenrike omfatta hela Helgeåns
avrinningsområde?
På lång sikt skulle det av flera anledningar absolut vara önskvärt, bl.a. eftersom vattnet och markanvändningen uppströms Torsebro i Helge å samt längs de övre delarna av bl.a. Vramsån och Vinne å påverkar vattenkvalitet och vattenvärden nedströms och ut i havet. Om kommunerna uppströms vill vara med och också satsa resurser på biosfärarbete bör det finnas möjlighet att efterhand utvidga biosfärområdet och få detta godkänt av MAB/UNESCO.
Hur kan Linderödsåsen och sandmarkerna tillhöra Vattenriket?
Alla områden, både de blöta och de torrare, tillhör ett avrinningssystem. Även det minsta vattendrag i ett område binder samman området genom att ansluta till ett större vattendrag, i detta fall Helge å.
Kommer det att stiftas nya lagar och förordningar som kommer att påverka Kristianstads Vattenrike nu när det är ett biosfärområde?
Nej, det kommer man inte att göra. Kristianstads Vattenrike är nu ett nationellt pilotområde för etablering av biosfärområden, eftersom en ”svensk modell” arbetas fram här. Den skall visa hur ett modernt biosfärområde med zonindelning kan se ut. Biosfärområdet och zonindelningen innebär inte någon ny lagstiftning utan ger istället möjligheter, bland annat som hjälpmedel för att prioritera stöd och resurser.
Hur kan jag vara med och delta i arbetet i ett biosfärområde?
Det finns många sätt, från ett personligt engagemang med bevarande av naturvärden och uthållig utveckling på hemmaplan, på den egna marken, byn eller i mer organiserad form i
konkreta projekt som privatperson, företag eller som förening. Om projekten uppfyller
kriterierna för arbetet i ett biosfärområde kan man ta kontakt med
biosfärområdeskontoret för att se om förslaget går att utveckla ekonomiskt och
praktiskt inom ramen för arbetet i biosfärområdet.
Vad vinner man på att det blir ett biosfärområde?
Biosfärområdena är modellområden och därför satsar man utomlands speciellt på att bevara och utveckla värdena i dessa områden. För lantbruk, skogsbruk, ekoturism och andra näringar som uppfyller biosfärområdets kriterier skulle det kunna betyda att man som myndighet, kommun, företag eller organisation prioriterar praktiska och ekonomiska
överenskommelser till biosfärområden, eftersom det i biosfärområden finns höga
värden och det dessutom kan finnas samverkansvinster mellan olika satsningar.
Finns det ingen hållhake med ett biosfärområde?
Jo, det ställer krav på ett engagemang om man vill dra riktigt stor nytta av att bo och verka i området.
Därför är biosfårområden bra!
Sven-Erik Magnusson (ekomuseichef och projektledare) säger så här >>
Nio andra personer, forskare, lärare, lantbrukare, politiker säger så här >>
