Grumliget eller turbiditet (FNU)
Vad hände under stormen Berit?
Grumlighet (turbiditet) är ett mått på hur mycket partiklar det finns i ett vatten. Det kan vara lera eller delar av döda växter, djur och plankton. I ett grumligt vatten når solljuset inte långt ner, vilket försvårar växters fotosyntes och djurens sikt. Stora mängder partiklar i vattnet kan sätta igen gälar och filtreringsorgan hos djur. När partiklar sedimenterar, dvs sjunker till botten, kan de ställa till problem genom att täcka växter och sätta igen grusbottnar som till exempel öringar behöver för att lägga sin rom.
Grumligheten är just nu 5,7 FNU i Helge å vid naturum.
En ökad grumling kan hämma växters och planktons tillväxt eftersom mindre ljus tränger ner i vattnet. Minskad växtlighet ger mindre mat till de djur som äter växter. När växternas fotosyntes minskar, minskar även mängden syre i vattnet, eftersom syre är en biprodukt när växterna utvinner energi ur solljuset.
Grumling kan ge skador och sätta igen gälarna hos djur. För musslor tror man att höga halter av partiklar i vattnet minskar deras förmåga att filtrera föda och tvingar dom att lägga mycket energi på att göra sig av med dessa oätliga partiklar. Höga halter av partiklar i vattnet under en lång tid är dödligt för de flesta arter.
Bra eller dåligt?
 |
0 - 2 FNU | Bra |
 |
2.1 – 6 FNU | Hyfsat bra |
 |
> 6 FNU | Dåligt |
Hur brukar det vara i Helge å?
Hög grumlighet är nästan alltid förknippat med höga flöden. När det regnar mycket river vattenmassorna med sig mycket lerpartiklar och växtdelar. Vissa vattendrag har man kanaliserat och dikat för att skynda på avrinningen av vatten, till exempel på jordbruks- eller skogsbruksmark. Här ökar grumligheten extra lätt vid höga flöden eftersom strandbrinkarna har blivit instabila.
Data från Recipientkontrollen (1976 – 2010). Figuren visar vattnets grumlighet under året vid Torsebro. Varje punkt representerar ett värde vid en given månad (1 = januari, 2 = februari, 3 = mars osv).
