Ålder och ursprung hos Kristianstadsbygdens örnar



Det blir ofta trängsel kring matningsplatsen.

Förutom att erbjuda örnarna lättillgänglig och giftfri mat så har den landsomfattande åtelverksamheten även inkluderat avläsning av färgmärkta individer. 

Sedan 1976 färgmärks boungar i länderna runt Östersjön. Färgen på fågelns högerben visar fågelns geografiska ursprung, färgen på vänsterbenet visar födelseår. Ringarna har även en sifferkod som vid goda spaningsförhållanden gör det möjligt att individbestämma fåglarna. Genom färgmärkningsprojektet och hundratals ideella örnspanares idoga arbete så har vi idag fått en god uppfattning om havsörnarnas rörelser och ursprung, överlevnaden hos ungfåglar samt åldersfördelning. 

Vintern 2002/2003 noterades på de båda åtlarna minst 59 olika färgmärkta havsörnar under totalt 23 olika dagar.

Tabell 1. Ålder och ursprung hos havsörnar i Kristianstadsbygden vintern 2002/2003.
Siffrorna inom parentes anger födelseår för adulta fåglar.

Urspung Födda 2002 2001 2000 1999 1998 Övriga Totalt
Svenska ostkusten 21 3 4 4 2 1 (94) 35
Svenska sötvatten 5 2     1 1 (94) 9
SVenska Lappland 2 1       1 (95) 4
Åland 1           1
Åbo skärgård 1 1   1   1 (93) 4
Wasa skärgård 1   1       2
Finska Lappland     1     2 (94) (92) 3
Kolahalvön           1 (90) 1
Totalt 31 7 6 5 3 7 59

När det gäller ursprung får vi framför allt besök av svenska Östersjöfåglar. Mer än hälften av alla örnar (60%) kommer från ostkusten och fåglarna kommer från Västerbotten i norr till Mönsterås i söder. Därefter kommer fåglar från ”Svenska sötvatten” (15%). Denna senare kategori härrör från etableringar först i sjöar och vattendrag närmast Ostkusten men senare år även längre in i landet. Numera finns det häckande havsörn i flera av våra stora sjöar även i västra Sverige som exempelvis Hornborgasjön och Vänern. 


Åteln utgörs främst av slakteriavfall, här frysta grislungor.

En annan liten men årlig besökarkategori är örnar från Svenska Lappland. Till skillnad från Ostkusten så flyttar även de gamla fåglarna från Lappland söderut under vintern. Merparten av ”lapparna” är dock ungfåglar som bland annat är födda i det stora myr- och skogsområdet Sjaunja. Även från finska Lappland kommer det enstaka övervintrare. 

Årligen kommer även ett flertal fåglar från den finska övärlden, närmare bestämt från Åland, Wasa och Åbo skärgård. En februaridag fick Hammarsjön även långväga besök av en örn märkt som bounge på Kolahalvön i Ryssland. Ryska fåglar är mycket sällsynta besökare hos oss men havsörnar från Kolahalvön har tidigare hälsat på Lars Jarnemo vid kusten, närmare bestämt vintern 1995 då en sjuårig fågel besökte åteln. 

Ser vi på åldern hos de avlästa örnarna vintern 2002/2003 så står det klart att cirka hälften av alla örnar är årsungar och av dessa  dominerar fåglar från svenska Ostkusten med 36%. Därefter faller skalan ner till fjolårsungar (12%), fåglar under sitt tredje levnadsår (10%), fjärde levnadsår (8%) och femte levnadsår (5%). Fåglar från de två sist nämnda kategorierna kan på långt håll och i dåligt ljus se ut som adulta fåglar. Dräkterna är förhållandevis ljusa och enhetliga, stjärten lyser ofta vit och den gula näbben kan tillsammans med det ljusa huvudet lätt bidra till att dessa fåglar förväxlas med ”riktigt adulta” örnar.  De ”riktigt adulta” fåglarna, 7 st.(12%), var mellan 7,5 och 12,5 år gamla vid observationstillfällena.


Tillbaka