God status i Bivarödsån


Projektnamn: God status i Bivarödsån
Medverkande: Vattenrike; Kristianstads Kommun är projektägare, övriga deltagare är Osby, Östra Göinge & Älmhults kommuner, Helgeåns Vattenråd, Knislingeortens Fiskevårdsförening, Osby & Östra Göinges Naturskyddsförening, markägare, Länsstyrelsen Skåne, Lunds Universitet med flera.
Finansiärer: Kristianstads kommun, Skogsstyrelsens fond ”NOKÅS”, LEADER Skånes Ess.
Genomförs: 2013-
Referensgrupp: Erik Ederlöf Skogsstyrelsen, Oriana Phister Skogsstyrelsen, Ingvar Nilsson Osby Kommun, Sven Jensen, Agne Andersson Osby Naturbruksgymnasium & Emma Kritzberg Lunds Universitet. Gruppen kommer att utökas med representant för markägarna.
Kontakt: Jonas Dahl jonas.dahl@kristianstad.se

Genom att identifiera och genomföra åtgärder för vatten som till största delen inriktar sig mot ett hållbart skogsbruk vill projektet förbättra vattenkvaliten i Bivarödsån. Detta för att minska effekterna av det bruna vattnet i Hanöbukten men även för att gynna den potential för biologisk mångfald som ligger och slumrar i Bivarödsån.  Bra status i Bivarödsån gynnar inte bara själva ån utan även Helgeå och Hanöbukten.

Med detta projekt vill vi skaffa ett bra bakgrundsmaterial där man klarlägger nuläget, identifierar problemområden och gör ett åtgärdsförslag. Samtidigt anläggs ett demonstrationsobjekt där man kan lyfta fram åtgärder som gynnar ett hållbart skogsbruk. På denna demonstrationsyta anlägga bland annat en våtmark, broar, alsumpskog och sedimentationsdamm. Det andra stora målet är att vi skall nå så många som möjligt i avrinningsområdet med möten och information. Projektet är långsiktigt och beräknas pågå åtminstone under en 10 års period i olika etapper.

I första etappen är målet att plocka fram ett andvändbart underlagsmaterial som både klarlägger nuvarande status och även pekar ut åtgärder och som skapar ett intresse hos markägare och allmänhet.

Vattenriket   LEADER Skånes Ess

Detta har hänt/händer i projektet

Ett underlag för hur man kan förbättra vattenmiljön i Bivarödsån togs fram under 2014. Rapporten beskriver ett flertal förslag på hur man kan jobba med vattenmiljön i ån som t.ex. åtgärda vandringshinder, förbättring av lek och ståndplatser för fisk, tillförsel av död, ved våtmarksanläggning, nyanläggning och återskapning av alsumpskogar m fl.

Inom projektet har även ett kontrollprogram över Bivarödsåns vattenkvalitet startats. Provtagningarna visar på att ån är mycket påverkad, bl a är har ån ett mycket brunfärgat vatten till följd av ett högt innehåll av organiskt material. Kontrollprogrammet fortskrider och kommer bli en viktig uppföljning på hur de åtgärder som görs inom Bivarödsåns avrinningsområde bidrar till en bättre vattenmiljö.

Vattenprover från 20 platser i Bivarödsån
Vattenprover från 20 olika platser i Bivarödsån

Inom projektet har vidare markägare som är intresserade av att göra vattenvårdande åtgärder tagits kontakt med. Detta har resulterat i tre våtmarker inom Bivarödsåns avrinningsområde och ännu en är under projektering. Våtmarkerna kommer bidra med en minska belastning av näringsämnen och humöstmaterial från omkringliggande marker till Bivarödsån och därmed en förbättrad vattenkvalitet i vattendraget.
Under 2015 planeras även utläggning av lekgrus för att gynna fiskfaunan i Bivarödsån.

Före anlagd våtmark i Tågaröd Efter anlagd våtmark i Tågaröd.
Anlagd våtmark i Tågaröd, före och efter.

Nyanlagd våtmark i Hylta
Nyanlagd våtmark i Hylta.


Läs mer i vår blogg

länk Nytt projekt ska göra vattnet mindre brunt, 2 juli, 2013.

Dokumentation

Åtgärder för förbättrad vattenmiljö i Bivarödsåns avrinningsområde till Helgeå , 2014

Kontroll av vattenkvalitet i Bivarödsåns avrinningsområde 2014
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3

Projektplan


Bakgrund

Bivarödsån

Bivarödsån rinner upp i Älmhults kommun och passerar Osby, Östra Göinge och Kristianstads kommuner på sin väg till Helgeå. Bivarödsån är ett vattendrag som byter namn hela sju gånger. Högst upp i Älmhult kallas den lokalt för Rågebodakanalen för att sedan byta namn, i tur och ordning, till Rönnebodaån, Simontorpsån, Högsmaån, Sibbhultsån och Axeltorpsån. Det är egentligen bara de sista kilometrarna som den kallas för Bivarödsån. De översta delarna i Kronobergs län är omgivna av stora, värdefulla myrmarker som Vakö, Vyssle och Västre myrar. Dessa är av riksintresse för naturvården och är utpekade som Natura 2000-områden.  Huvuddelen av Bivarödsåns avrinningsområde består av skog (75 %), företrädesvis barrskog men även en del jordbruksmark och tätorter.

Många vattendrag och sjöar i norra Europa och särskilt i södra Sverige har blivit allt brunare under de senaste decennierna (Pirzadeh och Collvin 2008). Det finns en oro för vattenkvalitetsförsämringar och försämrat fiske i större delen av Sydsveriges vatten.  Bakgrunden till brunifieringen av vattnet är ännu inte fullt klarlagd men har föreslagits vara en effekt av minskad markförsurning, ändrad markanvändning och klimatförändringar.
Ett aktuellt exempel är de akuta förändringarna i Helgeåns avrinningsområde, där hela Helgeån är drabbade. I så gott som hela Helgeåns avrinningsområde, från källa till mynning, är idag halterna av organiskt material mycket höga och vattnet är starkt brunfärgat. Möckeln tillhör de sjöar som haft snabbast färgökning, 30 % på 29 år (Pirzadeh och Collvin 2008). Idag har vattnet i utloppet samma färgstatusklass som i tillflödena. Vattenfärgen och humushalten har ökat kraftigt i hela avrinningsområdet, och brunfärgningen av vattnet fortsätter ut från Helgeåns mynning längs stränderna i Hanöbukten. Huvuddelen av humusfärgen i de aktuella delarna av Biosfärsområdet har sitt ursprung i den norra skogrika delen av avrinningsområdet. 

Det absolut brunaste vattendraget i Helgeåns avrinningsområde är Bivarödsån.  Stora delar av Bivarödsån är relativt orörda medan de omgivande markerna ofta har utsatts för stor påverkan. Jordbruksmark har lagts ner och planterats med skog, mossar och myrar har dikats ut för att ge en bättre tillväxt av skogen. Även torrare marker har dikats för att skynda på avrinningen och förhoppningsvis förbättra tillväxten av skogen. Kombinationen med mycket barrskog, utdikningar av våta marker och den mycket lilla andelen sjöar förklarar förmodligen varför Bivarödsån är det brunaste av Helgeåns alla biflöden. Alla de våta marker som tidigare fanns i avrinningsområdet hade en stor kapacitet att lagra vatten vid hög flöden som sedan sakta släpptes ut vid torrare perioder. De våta markerna har också en viktig funktion i att rena vattnet från näringsämnen och humus. Bivarödsåns källflöden har också varit känslig för försurning och man har under många år varit tvungen att kalka markerna. Detta sammantaget kan förmodligen förklara varför den biologiska mångfalden är relativt svag i Bivarödsån.

Enligt EUs Vattendirektiv har Bivarödsån klassats till att ha Otillfredsställande Ekologisk Status. De problem man lyfter fram med Bivarödsån är försurning och brunifiering. Försurningen har man åtminstone delvis fått bukt med eftersom man sedan 70-talet regelbundet kalkar i de övre delarna av avrinningsområdet. Brunifieringen och andra sidan har bara ökat sedan åtminstone 1976 och ingen vet med säkerhet vad som ligger bakom detta. Vad man tror är att både regionala (CO2, temperatur, nederbörd & försurning) och lokala effekter (markanvändning och dikning) samverkar och ligger bakom denna trend.

Tillbaka