Helgeåns Modellskogsområde (HMSO)


Projektnamn: Helgeåns Modellskogsområde.
Kontakt: Jonas Dahl
jonas.dahl@kristianstad.se

Modellskogar, eller Model Forest, är ett kanadensiskt koncept. Det bygger på att man ur ett underifrån- och landskapsperspektiv arbetar med uthållighet i skogsbruk, turism och naturvärden. Projektet arbetar med hänsyn till såväl lokala, nationella och globala intressen.

Det första modellskogs område som har implementerats i Sverige är Vilhelmina modellskogsområde (VMS) och startades 2005. VMS fungerar som ett forum där olika aktörer kan mötas för att diskutera hur skogen skall brukas men även andra frågor har identifierats, bland annat samernas villkor och kraftverkens påverkan på Ångermanälven.

Sammanfattning av skogsprojekt i Vattenriket

Helgeåns modellskogsområde (HMSO) jobbar för att lokalt engagera boende, markägare och företagare for att gemensamt nå ett hållbart skogsbruk. Det påminner mycket om arbetssättet i biosfärområden. Baltic Landscapes är ett forskningsprojekt som hänger ihop med Modelskogsområden. Det handlar om att skapa ett internationellt nätverk av modellskogsområden. Plural är ett annat forskningsprojekt, där man studerar hur boendet och ägandet påverkar folks inställning till skogsbruket.

Helgeåns Modellskogsområde (HMSO) är tänkt att fungera på ett liknande sätt. En skillnaden är att Helgeån innefattar tre län och fjorton kommuner medan VMS innefattar bara en kommun. Arbetet med HMSO är i sin linda men en styrelse har valts och målsättningen är att området skall kvala in som ett modellskogsområde till 2014.

I Sverige är tre områden som är med i modellskogssprojektet; Vilhelmina, Bergslagen och Helge å.

Helgeåns Modellskogsområde (under uppbyggnad)

Vilhelmina model forest

International MF Network

 


Därför är det viktigt för Vattenriket att arbeta med skog

Det som sker i de Småländska skogarna påverkar vattnet i Vattenriket
Helgeå är Skånes största vattendrag men börjar i Jönköpings Län i Värnamo kommun. Ån startar på det sydsvenska höglandet och präglas här av barrskog och myrmark. Det resulterar i ett brunfärgat vatten och relativt låga pH-värden i dess övre delar. Vid Torsebro faller sedan ån ut över Kristianstadsslätten och är under de sista tre milen mycket flack och domineras av jordbruk. Kristianstads Vattenrike ligger i de nedersta delarna av Helgeå och utgör bara en liten del av detta stora avrinningsområde (ca 20 % av ytan). Kristianstads Vattenrike kännetecknas av Helgeåns låga fallhöjd de sista tre milen från (Torsebro till havet), stora vattenstånds variationer och våtmarkerna längs ån. Vattenrikets läge längst ner i systemet gör området väldigt känsligt för vad som händer högre upp i systemet. Ett exempel på detta är det som många upplever som ett allt brunare vatten i Helgeå.

Brunare vatten
Många vattendrag och sjöar i norra Europa och särskilt i södra Sverige, har blivit allt brunare under de senaste decennierna. Det finns en oro för vattenkvalitetsförsämringar och försämrat fiske i större delen av Sydsveriges vatten. Både de nedre delarna av Helgeån och Möckeln i norr är drabbade. I så gott som hela Helgeåns avrinningsområde, från källa till mynning, är idag halterna av organiskt material mycket höga och vattnet är starkt brunfärgat. Vattenfärgen och humushalten har ökat kraftigt i hela avrinningsområdet, och brunfärgningen av vattnet fortsätter ut från Helgeåns mynning längs stränderna i Hanöbukten.

Global uppvärmning och intensivt skogsbruk
Vad som orsakar detta brunare vatten är oklart men flera hypoteser har lyfts fram. Bland annat nämns den globala uppvärmningen som en av orsakerna. Man tänker sig att den globala uppvärmningen skapar mildare vintrar med kortare eller inga perioder av tjäle vilket förmodligen ökar uttransporten av humösa partiklar. Dessutom har det sura nedfallet från södra Europa minskat vilket har höjt markens pH-värde i södra Sverige. En annan teori som har förts fram är att intensivt skogsbruk ökar avrinningen av humöst vatten. Skogsbruket som bedrivs i de Norra delarna av Helgeåns avrinningsområde är mycket intensivt, och skogsmarkerna är väldränerade. Mycket av myrarna och våtmarkerna i Helgeåns avrinningsområde har dikats ut för att bli lämpliga marker att plantera skog på. Förmodligen är det så att skogsbruket behöver ta mer miljöhänsyn för att påverkan på omgivande vatten skall bli så liten som möjligt.

Biosfärkontoret slog larm 2007
Oron för det bruna vattnet fick Biosfärkontoret att den 11 december 2007 författa ett öppet brev till Miljöministern. Denna oro är också den ursprungliga anledningen till att Kristianstad Vattenrike engagerar sig i övriga delar av avrinningsområdet.

 

Tillbaka