Växter vid Vramsån
Växter
Om du låter blicka falla på Vramsåns vattenyta en sommardag ser du de gröna och vita böljande mattorna av blommande Jättemöja. En växt som inte finns någon annanstans i Norden och som är en fin symbol för de stora kvaliteter Vramsån har.
Jättemöja (Ranuculus fluitans)
Jättemöja , de flytande gröna slingorna med stora vita uppstående blommor, tillhör familjen Ranukelväxter och är alltså släkt med smörblommorna! Men jättemöjan är, till skillnad från smörblomman, väldigt ovanlig! Så ovanlig att den här i Vramsån har sin enda växtplats i Norden. Den upptäcktes första gången 1910, men blev då kallad vid fel namn. Först 1928 upptäckte man att det faktiskt var jättemöja som fanns i Vramsån.
”Den förekom inom ett ganska stort område inom Lyngsjö socken och fanns vidare luxurierande i ån vid Gärds Köpinge. Under en senare exkursion på hösten 1929 fann jag ett mindre bestånd av densamma i Wramsån vid Tollarp” (Bertil Lindquist 1932)
Jättemöjans huvudsakliga utbredningsområde sträcker sig från Storbrittanien i väst till Slovakien i öst och söderut mot norra delarna av Italien.
De jättemöjor som finns i Vramsån förökar sig enbart vegetativt, dvs genom att små delar av växten flyter iväg och börjar växa någon annanstans. Detta betyder att alla jättemöjor som finns i ån, från Trobro och till Klemmedshus, kanske kan härhära från en och samma växt, som spridits till Vramsån av en fågel eller kanske med utrustning eller material till någon av kvarnarna.
Jättemöjan finns på de ställen där vattnet strömmar hastigt , där det finns sandig eller grusig botten och där det samtidigt är öppet, så att ljuset når vattenytan. När jättemöjan inventerades 1995 fanns den på 13 ställen i ån. Här i Köpinge ser man den t.ex hela vägen från kvarnen och till badplatsen, vid landsvägsbron över ån och vid bron vid Klemmedshus.
Vramsån är mest känd för sin sällsynta Jättemöja, men i vattnet växer även annat! I Vramsån vid Köpinge hittar man t.ex ”akvarieväxten” vattenpest, gul näckros, grovnate, kaveldun och svalting. Hampflockel, en storvuxen korgblommig växt kantar ån vid kvarnen och lockar till sig massor av fjärilar under eftersommaren.
På ängarna och betesmarkerna i anslutning till Vramsån finns en rik flora, med t.ex smörboll. sumpgentiana och majviva.
Den ståtliga sumpviolen (Viola uligonosa) är en av Vramsån sällsynta växter. Den trivs på fuktig och skuggig mark. I ett kärr vid en av småbäckarna som mynnar i Vramsån -Ryabäcken- finns rätt förutsättningar. Här kan man njuta av den intensivt lila sumpviolen i maj-juni.
