Vramsån- en å med vissa problem

---

Erosion

Ett stort problem är all näringsrik jord som kommer ut i ån på grund av erosion. Vatten som rinner på ytan vid snösmältning och häftiga regn kan i vissa fall föra stora mängder jord ut i Vramsån. 

Även biflödena är drabbade.

Tillförseln av jordpartiklar från jordbruks- och skogsmark leder till att det blir stora mängder grumlande och syretärande ämnen i vattnet. De täcker grusbottnarna med ett lager av slam, sand och annat finkornigt material. Då får öring, musslor och andra arter i ån svårt att överleva och föröka sig. De kvävs. I jordpartiklarna finns också mycket fosfor, ett näringsämne som påskyndar igenväxningen i vattendrag.

Några orsaker till erosionen är att betande djur trampar ner kanterna, att man plöjer åkrarna ända fram till ån och att man avverkar träd och buskar längs åkanten. Dikesrensning, otäta dräneringsbrunnar, för små vägtrummor och avverkning av skog kan också leda till kraftig erosion.

Det är viktigt att det längs alla vattendrag finns en bevuxen, oplöjd remsa som stabiliserar kanten och tar upp jord- och näringsläckaget från markerna runt omkring.

Beskuggning och strandzoner

Det är viktigt att man sparar träd som skuggar vattendragen. Då hålls vattnet kallt och syrehalten hög, vilket är viktigt inte minst för öringen. Träden stabiliserar också kanten och deras rötter ger skydd åt fisken. Nedfallande löv och insekter blir föda åt vattendragens djur. En ridå med träd och buskar längs vattendragen ger också skydd och föda åt många landlevande arter.

Trädridåer längs ån kan gallras men bör aldrig avverkas helt. Vid avverkning av skogspartier bör man spara en remsa intill ån och dess tillflöden. Skogsdiken bör inte ledas direkt ut i bäckarna utan få sippra ut i markerna intill.

Bevattningen

Ett annat problem är de stora bevattningsuttagen vid lågvattenföring, som gör att det blir alltför stora variationer i vattenmiljön under året. De växter och djur som drabbas hårdast av ett lågt vattenflöde är de som lever i sträckor med hög hastighet på vattnet. Det är dessa partier som vid torka minskar till ytan och/eller får mycket små vattendjup.

Skadorna vid bevattningsuttagen kommer inte vid en viss gräns, utan varje flödesminsk-ning under den torra och varma perioden medför en ökad utslagning av växt- och djurlivet.

Fysisk påverkan

Ett annat problem är att växternas och djurens livsmiljöer förstörs genom direkt påverkan, till exempel om man kör eller gräver i vattendraget. Ingen flodpärlmussla i världen överlever om den blir överkörd av en traktor eller skogsmaskin.

Flodpärlmusslan har särskilt förr i tiden haft en annan fiende - pärlfiskaren. Flodpärlmusslan är numera helt fridlyst. Allemansrätten omfattar inte pärlfiske. Det är kanske en flodpärlmussla på 2000 som innehåller en pärla! Och pärlorna går numera inte att sälja. Här gäller det att ha ögon och öron öppna och rapportera om man ser någon som plockar eller förstör. Alla som vistas mycket ute i områdena är Vramsåns bästa väktare.

Utsläpp

Det finns en hel del avloppsutsläpp kring ån, men de håller nu på att åtgärdas. Dessutom måste vi alla så långt det är möjligt förhindra tillfälliga utsläpp som kan vålla stor skada. Det kan handla om kemikalier, gödselbehållare, olyckor, kraftig rensning och liknande.

Vad kan du göra?

• Spara en skyddszon med vegetation närmast ån och dess biflöden, den tar upp näring och minskar risken för erosion.
• Avverka inte trädridåer utmed ån, gallra försiktigt.
• Anlägg bevuxna jordvallar för att förhindra ytavrinning.
• Undvik höstplöjning på strandnära remsor. Plöj längs med och inte rakt ner mot ån.
• Undvik i möjligaste mån att låta betesdjuren trampa sönder slänten ner mot ån. Stängsla av och vattna djuren med betespump.
• Undvik användning av bekämpningsmedel och gödning i närheten av ån och dess biflöden.
• Var försiktig eller undvik helt rensning av vattendragen eftersom det slammar upp och förstör bottnarna och dess liv.
• Minska bevattningsuttagen och samordna dem, så att flödet påverkas så lite som möjligt vid lågvatten.
• Håll ögonen öppna för pärlfiskare.
• Råkar du fånga en grönling eller sandkrypare när du fiskar, släppa tillbaka den försiktigt i ån och rapportera gärna till länsstyrelsen om din upptäckt.
• Var observant på förändringar, utsläpp, rensningar, grävningar och liknande i ån.
• Skolorna kan göra viktiga insatser som vattenväktare och genom regelbunden dokumentation av vattenmiljön och vattenlivet.
• Skydda och bevara öringbottnarna och värna om en hög vattenkvalitet.

Mer information

Vill du ha ytterligare information kan du främst vända dig till:

• Miljö- och hälsoskyddskontoret, Kristianstads kommun 044-13 50 00
• Miljökontoret, Hässleholms kommun tel 0451-683 31
• Länsstyrelsen i Skåne tel 044-25 20 00
• Skogsvårdsstyrelsen tel 044-18 67 00
• LRF Skåne tel 0413-298 00
• Naturskolan i Kristianstad Sam Peterson  044-13 63 61
  

Tillbaka