Småkryp i Vramsån
Växter
Under vatten i Vramsån myllrar det av liv! Bara här i Köpinge finns över 60 olika arter av smådjur under vatten. På varje m2 av Vramsåns botten hittar forskare närmre 4 000 smådjur. Tala om myllrande mångfald! Smådjur som visar på rent vatten
I Vramsån finns sträckor med både forsande vatten och partier med lugnt vatten. Detta tillsammans med en god vattenkvalitet gör dels att artrikedomen är hög i Vramsån och dels att man hittar känsliga arter, som kräver rent vatten.
I det strömmande vattnet vid laxtrappan här i Köpinge hittar man de smådjur som visar på rent vatten och som är beroende av hög syrehalt. Letar man finner man ett 60 tal olika småkryp här, däribland många olika arter av dagsländor, bäcksländor, nattsländor och skalbaggar. I det lugna vattnet dominerar istället djur som klarar sig med mindre syre, eller tom går upp till ytan och hämtar luft. Det vanligaste krypet är sötvattensmärlan, men vi hittar även t.ex jungfrusländelarver, dykarbaggar och vattengråsuggor. 
Husmaskar är sländlarver som skall bli nattsländor. Larverna har fått smeknamnet husbyggare eller husmask, eftersom många arter bygger ett "hus" som skydd. I det strömmande vattnet lever dels arter som inte bygger hus, utan spinner nät eller är frilevande och dels de arter som bygger av tunga material, som sten och grus. I lugna vatten bygger andra arter av blad eller pinnar. I Vramsån här i Köpinge kan man hitta ungefär 15 olika arter och utseenden på husmaskar, eftersom här finns både strömmande vatten och lugna partier. Flera av de arter som inte bygger bon utan spinner nät trivs bara i rent vatten. Här i Köpinge hittar v många olika arter av nätspinnande nattsländelarver.
En som gillar husmaskar är strömstaren, som vintertid ofta ses vid fallet. Plötsligt dyker strömstaren ner under vatten och kommer upp med en husmask i näbben.
De blå vackra jungfrusländorna ser man ofta flyga över Vramsån. Det är hanarna som har metallglänsande blå vingar, medan honorna har brunare vingar. Jungfrusländorna lever större delen av sitt liv under vatten som larver, men det är som vuxna flygande insekter vi lättast känner igen dem.
Det finns två arter av jungfrusländor i Sverige. Den blå jungfrusländan är vanlig vid raskt rinnande åar medan den blåbandade jungfrusländan föredrar åar med mjuk botten och mycket vegetation. Här i Vramsån i Köpinge ser man bägge arterna. Om man står vid ån en sommardag ser man många fler blåglänsande hanar än brunaktiga honor och när en hona flyger in över ån blir hon alltid följd av en ringlande svans av hanar.
Det vanligaste småkrypet under vatten i Vramsån är nog sötvattensmärlan. Märlorna är Vramsåns renhållningsarbetare, som till största delen lever av nedfallna löv och döda djur som fallit ner till botten. Märlorna blir i sin tur mat åt de fiskar som finns i Vramsån. 
Vattenfisen (Aphelocheirus aestivalis)
Att det finns bärfisar bland hallonen vet nog de flesta, men att det finns en släkting som heter Vattenfis bland stenarna i Vramsån kanske inte är lika känt. Detta kryp lever ett anonymt liv, väl anpassad till det starkt strömmande vattnet. På sina höga ben jagar vattenfisen snabbt fram bland stenarna och letar efter passande byten. På undersidan av den tillplattade kroppen sitter sugsnabeln, som vattenfisen använder för att suga ut "innehållet" i andra djur. Särskilt förtjust lär vattenfisen vara i de små ärtmusslorna.
Vattenfisen kräver syrerikt rent vatten och detta beror på det speciella andningssystem som den har. De flesta andra släktingar till vattenfisen måste gå upp till ytan för att hämta luft, men vattenfisen har löst problemet genom en sinnrik procedur som kallas plastronandning och som gör att den kan hämta syre direkt ur vattnet.
